IT'S LESS DANGEROUS

• Chapter twenty-four •

Bara en riktigt jävla snygg bild / Och till alla beliebers, ni är fan bäst som supportar honom. Alla älskar er.

"Han förtjänade det faktiskt." Suckade jag och tittade upp i taket. Klockan var runt halv två på natten, och jag och Caden låg i min säng. Vi hade snackat, hånglat, snackat och hånglat lite till. Caden skrattade svagt.

"Jag har hört det nu." Sa han.

"Men du tror ju inte på mig." Sa jag lågt och suckade igen.

"Okej. Vad gjorde han då?" Frågade Caden. Jag tänkte efter. Okej, alla mina anledningar var kassa.

"Uhm, han är en douche mot Skylar. Han var fett arg på henne bara för att enligt honom hade hon förändrats, på ett negativt sätt, vilket hon inte har. Jordan vill att Skylar bara ska umgås med honom hela tiden. Och han var dryg som fan, kallade mig 'gumman' flera gånger, och sen sparkade jag honom." Sa jag. Caden skrattade.

"That's my girl." Log han och började leka med mina fingrar.

"Så, jag gjorde egentligen inte något dåligt." Sa jag.

"Nope. Bra jobbat. Jag är stolt." Sa han och kysste mig löst på nyckelbenet. Jag skrattade till och drog mina fingrar igenom hans mjuka hår. Det var jag och Caden hemma, och Dylan och Josh. Mamma och Brad är på något event som deras kompisar har anordnat. Något sånt, komplicerat.
Jag gäspade lätt.

"Är du trött?" Frågade Caden och skrattade till. Jag nickade och log. Han ställde sig upp och började dra av sig sin skjorta, t-shirt och jeans. Sedan drog han på sig mjukisbyxor. Jag ställde mig upp och drog av mig mina kläder, och hade sen på mig ett grått linne som var detaljerad med svart slarvig text, och ett par svarta mjukisshorts. Sen kröp jag ner under täcket och la mig längst in i dubbelsängen. Jag drog ner täcket en bit och betraktade Caden som fixade till sitt hår i spegeln.

"Kom." Bad jag och drog ihop mina ögonbryn. Det var mysigare att sova med honom bredvid sig, men tydligen har han bestämt sig för att sega framför spegeln. Han vände sig om och släckte i hela rummet. Det dröjde inte länge förrän han lade sig bredvid mig under täcket, och hans varma kropp nuddade min. Det var ett mysterium, hur han kunde vara så varm, trots att han inte hade på sig någon tröja. Snabbt tog han upp sin mobil och knappade in något innan han låste den igen, och rummet blev åter kolsvart. Jag stängde mina ögon och kände ett par mjuka läppar på min kind. Jag log svagt för mig själv och la mig bekvämare.

Jag hade försökt sova i några minuter nu, men det var omöjligt. Jag var trött, det var jag verkligen, men jag kunde inte sova på grund av en sak:

"Caden." Sa jag lågt, ifall han skulle sova.

"Mm?" Sa han.

"Jag är hungrig." Mumlade jag. Ett svagt skratt hördes i rummet.

"Men, du. Ska vi gå och äta?" Frågade han, och jag hörde hur han log. Jag nickade, trots att han inte kunde se mig.

"Ja tack, snälla." Sa jag och drog bort täcket. Den kalla atmosfären omfamnade mig och jag huttrade till innan jag ställde mig upp på det kalla golvet. Snabbt tog jag fram en vit fluffig filt från golvet och virade den runt mig.

"Kom då." Sa Caden och gick mot dörren i det mörka rummet. Den öppnades, och svagt ljus syntes, och man kunde då se konturer av möblerna i mitt sovrum. Snabbt kom jag upp bredvid honom och vi styrde våra steg mot köket. Det var mörkt i hela huset, och hyfsat tyst, förutom killskratt ifrån Dylan's rum.

"Vad ska vi äta? Jag vill ha macka." Sa jag och öppnade kylskåpet.

"Då blir det macka." Skrattade Caden och hjälpte mig att ställa fram saker på bordet.