14 - Jajaja

1K 25 2
                                    

"Är inte den som brukar säga sånt här
Jag ska viska det så att ingen hör
Känner mig som om jag var 13 och kär
Men jag vill göra sånt som vuxna gör
Vårt pussel passar, legot lägger sig självt
Aldrig förut har det varit så
Vi kommer inte längre än till hallen ikväll
Vi behåller bara skorna på."

25/9 2017 - onsdag
Petras perspektiv
_________________________________

Lovisa satt och kollade runt på Netflix efter en serie att kolla på hennes TV.

Hennes hus var mycket större än mitt, även fast jag bodde i en stor lägenhet med min familj kändes det så himla rikt när man kom in i hennes hus. Allt var perfekt, hennes familj, bara allt. Dock visste jag ju om allt med Charlie, hur han bara försvann.

"Har du sett denna?" Frågade Lovisa då hon tog upp någon tråkig Netflix serie.
"Nä, vi kan kolla på den dock." Sa jag lugnt och tog lite popcorn ur skålen som var emellan oss. Vi försökte fördriva tid tills Noel kom. Det var rätt mycket tjat om han nu men jag var tvungen att stå ut med det för det var ju ändå Lovisas nya "victim" om man kan säga så. Förhoppningsvis skulle de hålla ihop tillräckligt länge. Annars kunde hon kanske dumpa en kille lite varann månad innan hon började hålla på med Josef.

Ett lätt pling hördes ute i hallen. Lovisa satte sig raklång upp och gav mig en nervös blick.
"Du behöver inte pausa." Sa hon och gick snabbt ut i hallen.

Noels perspektiv
_____________________________________

Man behövde inte vänta länge innan någon öppnade dörren in till huset. Jag möttes av Lovisa, i mjukisbyxor och en ganska slapp tröja.
"Hej tjejeeen." sa jag till henne och gav henne en snabb kram och lämnade en kyss på pannan.
"Välkommen in. Vi slappar bara till någon serie." Sa hon och log lite blygt mot mig. Jag log till henne tillbaka. Hela jag ville bara trycka min kropp mot hennes och kyssa henne....
Men det passade inte nu, då både Petra och hennes föräldrar var hemma.

Efter hängt av jackan följde jag henne hack i häl in till det nästan välbekanta rummet. Det var ju en annan tjej i rummet, jag antog att det var Petra och log lätt mot henne. Lovisa flätade ihop våra händer och rörde sig lugnt till sängen för att fortsätta kolla på vad de än kollade på. Petra flyttade sig lite så Lovisa kunde krypa in vid henne.

-------
Lovisas hand lekte tafatt med min hand då vi fortfarande kollade på den serien de hade igång. Den var egentligen ganska tråkig. Lovisa låg med huvudet på mitt bröst och kollade upp på mig. Jag mötte hennes blick och jag tänkte precis placera en kyss på hennes panna men jag blev störda av att Petra sa något.

"Ska vi göra något annat? Denna serien var fett dålig."
"Kunde inte uttryckt mig bättre, funkar för mig." Sa Lovisa, hon kollade frågande på mig.
"Går bra för mig." Log jag mot dem båda och satte mig halft upp.
"Vi kan sticka och ta en pizza eller något. Lovisa har något magiskt sätt att hitta de bästa pizzeriorna i stan." Om Petra retades med Lovisa eller var seriös om det sista hon sa var inget jag visste men fy vad pizza skulle vart gott nu.
"Upp till bevis då." Sa jag och puttade till Lovisa på armen. Hon hade ändrat ställning till att lägga sig i mitt knä.
"Gå upp nu annars får du ingen show senare av Noel, man kan ju inte göra det på tom mage." Retade Petra Lovisa. Lovisa gav Petra en skarp blick.
"Sccch Petra. Du vet vad jag säger." Sa Lovisa tillbaka och satte sig upp. "Vad vill ni ha?" Hon fiskade smidigt upp sin mobil ur hennes ficka
"Det vanliga." Svarade Petra.
"Hawaii." Sa jag lugnt.
"Shit är du en ananas-på-pizza- kille?" Frågade Petra mig. Jag nickade, vem gillar inte ananas på pizza? "Lovisa du har hittat en bra kille, han är godkänd." Lovisa kollade på Petra och skrattade svagt.
"Vad bra, då behöver jag inte oroa mig mer om det." Log Lovisa. Hon tog upp mobilen mot örat och la sin beställning.

"En kebab och en Hawaii."
"Bra då kommer vi."
"Hej så länge!"
Hon la på och kollade upp från mobilen.
"Vi delar på en pizza, om det är okej? Den är klar om en kvart." Frågade Lovisa och kollade på mig.
"Mjarå, får ju dela den med min favorit." Hon log stort när jag sa det. Jag besvarade leendet med en kyss på hennes mun.
Mitt undermedvetna fördjupade kyssen men Lovisa drog ifrån. Blicken sa tydligt "senare."

"Sisten till hallen-" Utbrast hon och var snabb ut till hallen med Petra efter sig. Jag hörde hon ropa igen "- är en seg Noel." Vilket fick mig att röra mig mot hallen där både Petra och Lovisa stog med skor och jacka.
Lovisas pappa stack in huvudet i hallen.
"Oj! Hej Noel! Trevligt att se dig här igen." Sa han och log artigt mot mig.
"Hej Tor, pappa hälsar att familjerna borde träffas igen." Sa jag tillbaka och log artigt.
"Du får hälsa tillbaka, Fredrika och jag ska till Grekland nu i två veckor så det går inte. Du får gärna hjälpa till att hålla reda på Lovisa då." Sa Tor och skrattade lite. Jag skrattade lågt.
"Det ska nog gå bra." Svarade jag han och log.
"Ska inte störa er mer nu. Vi hörs." Sa Tor och försvann tillbaka till vardagsrummet.

"Kom igen nu Noel, annars hinner pizzan kallna innan vi kommer dit." Sa Lovisa när jag segt drog på mig mina skor. Mestadels för att irritera dem. Hon slängde mig min jacka och kollade lite smått irriterat på mig.
"Du har iallafall skaffat en kille som inte är så stressad som du är hela tiden." Sa Petra nästan för lugnt för Lovisa, hon höll på att explodera. "Och du är lättirriterad. Bara att leva med denna tickande bomb nu, Noel."
"Alla bomber har en svag punkt." Sa jag och ställde mig upp med både skor och jacka på.

Väl ute på trottoaren sökte jag diskret efter Lovisas hand. Som hon snabbt tog och kollade upp på mig, med en blick jag aldrig sett innan. De nästan, vad finns det för ord ens?

Glänsde?

__________________________________

Håller verkligen ingen röd tråd genom hela, känns det som. Men allt ska bli en röd tråd tillslut.

Rösta och kommentera gärna kritik etc.
Vad tyckte ni om att jag la in ett annat perspektiv än Noels och Lovisas?
Ha en bra fredag imorgon!
//Noelflikes

// Snälla bli min \\ Noel Flike // ✓ (1)Où les histoires vivent. Découvrez maintenant