Prolog.

1.3K 106 8
                                    

Den svarta ryggsäcken som är fylld av det allra nödvändigaste placerar jag på sätet bredvid mig. Både för att ha bra uppsyn över den men också för att indiskret visa de andra passagerarna att sällskap inte är något jag söker. Min blick letar sig ut genom bussens fönster och jag trummar förväntansfullt med fingrarna mot sätet jag sitter på.

Hög skränig musik når mina öron och när jag lyfter blicken så uppfattar jag en lång, blond attraktiv kille som går längs mittgången med självsäkra steg. Ett par beats hörlurar hänger runt halsen på honom och det är därifrån den skräniga musiken kommer ifrån. Jag himlar lätt med ögonen och vänder tillbaka blicken mot fönstret.

Egentligen har jag inget emot musiken, inte lika mycket som jag har emot attraktiva killar med alldeles för stort ego. För det är precis vad han utstrålar. Han stannar upp vid mitt säte och jag stirrar envist ut genom fönstret medan jag hoppas att den här killen är såpass väluppfostrad att han faktiskt kan lista ut att min väska innebär att platsen är upptagen. Till min lättnad så lämnar han snart platsen bredvid min väska och slinker istället ner i sätet bakom mig.

Jag försöker att ignorera honom så gott det går, vilket till min förvåning är lättare än jag trott. Han är trots allt något av det sexigaste jag någonsin beskådat, och det faktum att jag dras mer åt det manliga könet än det kvinnliga underlättar inte direkt situationen.

I samma stund som bussen börjar rulla så känner jag en hand mot min axel. Min plan om att ignorera honom upplöses snabbt och jag ger honom ett snabbt ögonkast och hinner uppfatta hans belåtna flin.

"Oscar"

Säger han enkelt innan han avlägsnar handen från min axel och lutar sig tillbaka i sätet. Jag vet inte ens om han vill veta mitt namn eftersom hans uppmärksamhet helt klart verkar ha lämnat mig. Ändå säger jag med en osäker röst;

"Felix"

Innan jag blickar bakåt för att konstatera det jag redan misstänkte. Hörlurarna sitter på plats över hans öron och blicken är fäst i hans mobil, att han ens uppfattade mitt namn är ytterst tveksamt.

All roads leads to you // FoscarWhere stories live. Discover now