Hanging out with vampires

In the house

"-Wow, så mycket retro..."
Sa Penny.

Vilhelm skrattade.

"-Jag gillar sånt."
Sa Vilhelm och log.

Penny log.

Penny tittade bland böckerna.

"Marie Antoinette, Henrik VIII av England, Vlad III Dracula..."
Tänkte hon då hon tittade lite.

Hon tog fram en bok, boken om Vlad III Dracula.

"-Har du en bok om Vlad Dracula?"
Skrattade Penny.

Vilhelm log.

"-Jag...finner honom väldigt intressant..."
Sa Vilhelm.

"-Han var väldigt grym...Det sägs att han åt mat medan han såg på pålspetsade människor."
Sa Penny.

Vilhelm harklade.

"-Ja...och sedan fanns det ju ganska många straffmetoder som Vlad utövade på dessa offer..."
Sa Vilhelm.

Penny skrattade lite och gick ganska elegant fram till Vilhelm.

"Okej Penny, var flörtig,visa din tuffa sida."
Tänkte Penny.

"-Vilka straff?"
Sa Penny.

Vilhelm log.

"-Det är nog något som kvinnor inte skulle vilja höra..."
Sa Vilhelm.

Penny log.

"-Men jag är inte som de flesta kvinnor..."
Sa Penny.

Vilhelm log.

"-Nej, jag vet."
Sa han.

Penny log.

Vilhelm tog ett djupt andetag.

"-Han rostade dem, en del var tvungna till att äta upp deras egna kroppsdelar och mycket annat...mycket tortyr, mycket blod..."
Sa han och tittade djupt in i hennes ögon.

"-Nu gör du det igen..."
Sa Penny.

Vilhelm log.

"-Vadå?"
Sa Vilhelm.

"-Du får mig att känna så...konstig varje gång du tittar på mig sådär?"

Vilhelm harklade.

"-Kan du snälla bara ta det lugnt?"
Sa Vilhelm.

"-Jag har inte..."
Sa Penny.

"-Nej men ditt hjärta slår så fort och...bara ta det lugnt."
Sa Vilhelm.

"-Jag förstår inte vad..."

Vilhelm tittade ännu djupare in i hennes ögon.

"-Ta det lugnt...och sov djupt i soffan därborta"
Sa han.

Penny nickade förståendes och gick till soffan för att sova.

Penny somnade.

Vilhelm gick fram till henne och på henne.

"-Du har något som jag inte har...och jag måste få veta vad det är."
Sa han och smekte hennes hår.

Han tittade sedan på hennes hals.

"-Och ditt blod, så frestande att det gör ont i mig men blodet har något i sig som hindrar mig ifrån att..."
Sa han, stönade lite av vreden han kände eftersom det blodet hon har kommer han aldrig att få.
Han gick därifrån.
_

"Jag måste bita i något..."
Tänkte han.

Han fick sedan syn på Hanna som låg i en annan soffa.

"Jag kan inte, hon är Pennys vän."
Tänkte han.

"-Hej Vilhelm."
Var det en manlig röst som sa bakom honom.

Vilhelm vände sig om.

"-Loke."
Sa Vilhelm.

Loke var Vilhelms vän sedan länge tillbaka.

"-Tänkte att jag skulle besöka dig men du verkar inte vara så...överraskad den här gången som du var då, få se, för bara 70 år sedan?"
Sa Loke.

"-Saker och ting har förändrats...ganska hastigt faktiskt, så hastigt att det nästan är komiskt."
Sa Vilhelm.

"-Säg mig min vän, vad är det som har..."
Sa Loke, men en lukt fick honom att sluta tala klart.

Han tittade sedan glatt på Vilhelm.

"-Det verkar som om du håller på att laga mat?"
Skrattade Loke.

Vilhelm skakade på huvudet.

"-Nej, det är mina...mänskliga vänner."
Sa Vilhelm.

Loke skrattade.

"-Du, mänskliga vänner? Jag trodde du hatade människor?"
Sa Loke.

"-Tro mig, jag hatar dom mer än något annat men det är något med en av dessa två som är...speciell."
Sa Vilhelm.

Loke nickade.

"-...Okej, då får du den människan så kan jag käka den andra?"
Sa Loke och log.

Vilhelm harklade.

"-Loke, det är hennes vän."
Sa Vilhelm.

"-Och?"
Sa Loke kaxigt.

"-Du får ta och käka någon annan eller så kan du ta en blodpåse, jag har många av dem..."
Sa Vilhelm.

"-Blodpåsar? Äh, det är så 70-tal."
Skrattade Loke.

Vilhelm suckade.

"-Loke, jag är glad över att se dig...men om du dricker någon av dom så dödar jag dig, okej?"
Sa Vilhelm glatt.

Loke log.

"-Okej, dödad vill jag inte bli så...jag får väll dra ut och smaska på någon annan då."
Sa Loke.

Vilhelm log.

"-Bra, det finns en krog ungefär 20 minuter härifrån...krogtoppen, heter den, där ska det finnas en man med röd tröja och svarta byxor, han är runt 30-års åldern och har suget efter att mörda, han tänkte göra det på en av mina vänner tidigare så honom kan du ta livet av."
Sa Vilhelm.

Loke nickade.

"-Med glädje...jag kommer tillbaks om ungefär trettio minuter, eller längre ifall den där mannen är tjocker."
Skämtade Loke och försvann med ett ögonblick.

Vilhelm skrattade.