Alphan

4

Jag vaknar av solens strålar som lyser mot mig genom gallret och jag känner hur det gör ont i hela kroppen.
Jag försöker röra mig men smärtan är olidlig och jag bestämmer mig för att stanna kvar på golvet.

Jag ligger på golvet orörlig när jag kommer ihåg vad jag tänkte på igår, jag kan hitta min mate idag för jag är 18 nu.

Lyckan bubblar i min kropp när min varg plötsligt ylar i mitt huvud
och dörren slängs upp till rummet jag är i.
En fantastisk lukt sprids i rummet och mina ögon spärras upp när jag ser vem det är.
Alphan

Min varg fortsätter yla i mitt huvud medan våra ögon möts och jag hör ett ord i mitt huvud som inte fick sägas till ett monster som han.
Mate

Paniken kryper sig upp i mitt huvud och jag skakar av rädsla när hans ögon blivit kolsvarta.
Jag trycker mig in i ett hörn och kryper ihop till en boll och väntar på sparkarna.

Jag hör hur han morrar till och säger
- Min, med en girig röst.

Med långa kliv går han mot mig.
Hans ögon fyllda med lust och långt inne i de syns ångest?

Han försöker ta min hand men jag drar snabbt bort den och försöker sjunka ihop mer mot hörnet.

- du behöver inte va rädd jag ska inte skada dig, säger han och ler mot mig ett sorgset leende.

- Nej rör mig inte! Skriker jag panik artat när han försöker nå mig igen.

Han sträcker fram handen och ser på mig.
- Jag ska aldrig skada dig igen, jag lovar.

"Ta mates hand, acceptera han" gnyr min varg. Jag tar hans utsträckta hand för vad har jag för val, han kanske slår mig om jag inte lyder.

Det pirrar till där vår hud möts och en behaglig känsla sprids i kroppen medan hans ögon slukar mig.

Han kramar om mig och sniffar i min nacke och en lustfylld suck lämnar han läppar.

Vi står där i några minuter som förtrollade av varandra och allt jag kan tänka på är hur mycket jag vill kyssa han.

- Förlåt, snälla förlåter du mig.
Han ser på mig med en desperat blick.

Frågan kommer som en chock, tror han att jag ska förlåta honom efter vad han gjort mot mig så fort. Min varg däremot skulle acceptera vårt band och slutfört det här och nu.

Efter en lång tystnad ser han på mig igen och en ensam tår rullar ner från hans kind.

- Jag ska gottgöra dig jag lovar, säger han och lyfter upp mig i sin famn.

Jag trycker mitt huvud mot hans bröst och hör hur fort hans hjärta slår. Han bär mig ut ur rummet och längs en lång korridor med ståldörrar på vardera sida. Han öppnar en stor dubbeldörr och ljuset bländar mina ögon.

Är det såhär det ska kännas att hitta sin mate?

********
Här är nästa kapitel efter 4-2 års väntan wow lixom men grattis lilla myra 15 nuuuu detta kapitel e till dig sötis❤❤❤❤❤❤❤