Skol natten

Den långa natten

Flickan kröp på golvet. Hennes hår var svart och hennes mun var öppen.
Hon nästan släpade sig mot oss. Jag var forfarande svim färdig, i filmer brukar folk springa för sina liv, men det gick inte, mina ben hade låst sig precis som min blick.
Jag kände hur Tiffany andades, det rann svett från hennes panna.
- Vem är du? Skrek Tiffany.
Jag följde flickans rörelser, hon var så nära oss.
Hon stannade och reste sig upp.
Nu stod hon kanske en meter ifrån oss.
Hon svarade inte på Tiffanys fråga.
- Nu ska jag tortera er! Skrek flickan. Hennes röst var så stark, jag har aldrig hört något så högt.
Hon hoppade på Tiffany. Jag sprang till andra sidan klassrummet.
- TIFFANY! Ropade jag.
Tiffany skrek. Flickan hade tagit tag i Tiffanys hals, hon drog henne samtidigt i håret.
Det såg hemskt ut. Tiffany skrek, men hon är hjälplös. Tiffany är smal och inte så stark, denna flicka var stark. Hon drog av hår från Tiffany, Tiffany som älskade sitt blonda nästan vita långa hår, nu låg det mesta på golvet.
- Hjälp mig Filippa! Ropade Tiffany. Jag ville hjälpa henne, men jag vågade inte gå nära flickan. Jag tog tag i en penna och kastade den hårt på flickan. Hon vände sig om och började gå mot mig. FAN. Tiffany låg hjälplös på golvet.
Flickan tog tag i min tröja, hon bet mig hårt i armen och det började blöda.
- Hur känns det? Sa hon glatt. Hon började skratta. Jag var så rädd att mitt hjärta slog 500 gånger i sekunden.
Hon slog mig hårt i ansiktet, allt blev svart.

Kolsvart

...

Jag vaknade med ett ryck, jag låg i ett litet rum av cement, det var en liten lampa som lyste, det fanns inga fönster och jag har ju klaustrofobi, jag kollade runt i rummet, Tiffany!! Hon låg på golvet, medvetslös fortfarande. Det fanns en liten dörr, jag kände på den...låst. Fan, var är vi? Vad är klockan?
Jag skakade om Tiffany, hon hade ett stort blåmärke på magen.
Tiffany vaknade ganska fort, när hon såg att vi var i ett litet rum av cement skrek hon.
- Var fan är vi? Och vem fan var den tjejen! ALLT ÄR DITT JÄVLA FEL FILIPPA, DU SOM VAR TVUNGEN ATT GÅ TILL NO SALEN! Nu sitter vi här och kommer svälta ihjäl! Sa Tiffany och slog hårt i väggen.
Jag kände mig lite träffad, det var ju på något sätt mitt fel.

-----------------
Hej vad tyckte ni om kapitlet? Kommentera gärna! Kom ihåg att följa mig btw! I nästa kapitel ska jag skriva från andras perspektiv 😘😘