Mitt liv, mina regler boyzzz

Lagkapten

Kommer börja skriva vilken dag och datum det är i berättelsen

°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°

Fredag 29 maj

-Kom igen! Spring Simon. Backa Luke. Charlie och Jonathan upp! Tony höger! Vilgot mitten! Max upp!, ropar jag ifrån sidan av planen.

-Dag att sluta, ropar våran tränare Magnus. Alla killar samlas på bänkarna och kollar på mig och våran tränare.

-Så hur tyckte ni det var att ha Tyra som tränare då?, frågar våran tränare.

-Det var kul. Men jag fattar inte hur du fortfarande kan prata efter allt skrikande, säger Simon. Jag skrattar till och ger Simon ett flin.

-Hon var duktig. Om hon skulle stå och skrika så på matcher också hade vi nog vunnit dom flesta, säger Charlie och ler stolt mot mig precis som alla andra killar.

-Det har ni rätt i. Och eftersom att vi inte har spelat våran första match än så skulle jag vilja att vi diskuterar en sak nu. Simon vad skulle du säga att Tyra antingen delar att vara lagkapten med dig eller att hon blir ensam lagkapten?, frågar våran tränare och jag kollar chockat på honom. Sa han nyss att jag kan bli lagkapten? WOHOO!

-Jag tycker att hon förtjänar att bli ensam lagkapten. Hon kom till planen och var första tjejen som har varit med på killagets uttagning. Även om hon fick kommentarer att hon aldrig skulle passa in eller inte var tillräckligt bra så gav hon inte upp, hon tog oss med storm och ägde ut oss alla. Denna tjej har legat i koma i 1 år men står fortfarande här och säger att hon äger. Hon är våran glädjespridare, även om vi håller henne vaken hela helgerna så kommer hon med ett bra humör, även om hon skulle vilja bryta ihop så hjälper hon oss i första hand, när hon låg i koma så var alla dystra och ingen log på 1 år.  Hon, om någon, förtjänar att vara lagkapten, säger Simon och mina ögon tåras. Jag slänger mig i hans famn och får en svettig kram, snabbt är dom andra på och i mitten av den svettiga gruppkramen står jag.

-Fan vad jag älskar er! säger jag och ler fånigt.

Killarna gick för att duscha och byta om och sen bestämde vi att vi skulle ha "grabbkväll" imorgon. Jag sitter nu och väntar på att Gabe ska komma och hämta upp mig. Eftersom mamma inte är hemma så ska Gabe och Kalle bo hos mig. Mamma är på ännu en jobbresa. 

-Så lilla killtjuven har vaknat från sin skönhetssömn?, fan det är Lydia som har kommit.

-Vad fan vill du nu Lydia?, frågar jag irriterat och blänger trött på henne.

-Jag vill ha mina killar tillbaka, säger hon stört, för ja, hon är störd.

-Dina killar? HAHAHHA asså bästa jag har hört på länge. Du vet, killarna kan man inte äga, inte konstigt att dom dissa dej för att hänga med mig, svara jag kaxigt. Fyfan vad jag vill slå  till henne nu. Innan jag hinner tänka något mer så kolliderar hennes hand mot min kind. Den bitchen slog mej!? Jag tar i med all kraft jag har och slår till henne på käften. Hon tappar balansen och skrapar upp händerna. Hon kommer säkert få ett stort blåmärke på kinden. Hennes mascara rinner tillsammans med hennes tårar ner för hennes kinder.

-Slå mig aldrig igen. Don't mess with me if you can't handle it, säger jag och går mot den svarta jeepen som har kommit.

§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§

dåligt kapitel. sorry för dålig uppdatering, mår inte bra just nu och åker till spanien på fredag så det kommer nog bli dålig uppdatering, men ska försöka att skriva ett kapitel innan jag åker. .

puss o hej från mej