Del 8

984 32 30
                                    

*Percys pov*

Jag och Annabeth lämnar uppehållsrummet. Jag sträcker handen mot henne och flätar in mina fingrar i hennes och stryker över hennes hand. Den är ovanligt slät, inga blåsor eller små skrapsår som dem konstanta är på halvblodslägret. Från träningen, klätterväggen och Fånga flaggan. Jag saknar stället, oavsett hur fantastiskt Hogwarts nu är kommer halvblodslägret alltid vara bättre.
Vi slår oss ner vid gryffindorbordet med de andra. Hazel sneglar mot Annabeth och hennes ögon undrar vad vi ska göra. Dumbledor sa att det räcker med att vi ger honom en liten nick under frukosten så ska han berätta om oss och nu söker hans blick efter oss och han ler när den hittar det den söker. Annabeth nickar och Dumbledor svarar med en lätt nick tillbaka, sen reser han sig upp och harklar sig. Salen tystnar på en gång.
"Idag har jag en viktig sak jag måste säga som kommer att påverka er väldigt mycket, jag vet inte om ni uppfattade det men i sorteringshattens sång kunde ni höra en ny profetissa", säger han. Han höjer inte rösten men det är så tyst att man kan höra en knappnål falla.
"Jag hatar profetissor", suckar Harry.
Jag ler mot honom. "Du är inte ensam om det."
Han tittar svagt irriterat på mig och jag kan inte låta bli att undra varför han tycker så illa om mig."
"De sju som svarade ropet ska tillsammans med
mörkrets son och den starkaste från Artemis följe
fara till skolan för trollkarlar och häxkonst
det djupaste från Tartarus vaknar med
dödsätarna i kamp om att förinta
de båda släkterna
ändas de som blivit kallade kan
besegra eller sänka i evigt
mörker." Läser Dumbedor och Annabeth mimar tyst med på de sista raderna.
Ett mumlande sprids ut i salen.
"De som den här profetissan handlar om är varken trollkarlar eller häxor och de är här på Hogwarts." Säger Dumbledor.
"Så nu har vi plötsligt mugglar på Hogwarts?" Säger någon argt.
Dumbledor skakar lugnt på huvudet.
"De som profetissan handlar om är mycket kraftfullare än både mugglar och er, de grekiska och romerska gudarna finns på riktigt, deras barn med mugglare kallas halvgudar och det är dem som befinner sig på Hogwarts just nu." Säger Dumbledor på några sekunder blir ljudnivån nästan dubbel så hög men Dumbledor harklar sig igen. "Men jag tror det är bäst om de förklarar resten själva, om de kan vara så vänliga att komma fram."

*Harrys pov*
Är dem halvgudar?! Halvgudar?! Alla ser ut som helt vanliga tonåringar, i skillnad från Annabeth, men trotts det kliver de fram.
"De sju som svarade ropet är jag, Annabeth, Jason, Piper, Leo, Frank och Hazel. Mörkrets son är Nico och den starkaste från Artemis följe är Thalia." Percy säger det som om det inte vore något speciellt, som om grekiska och romerska gudar är något han är med dagligen. "Som många vet heter jag Percy och jag är son till Poseidon."
"Har du krafter?" Piper någon från Hufflepuffbordet.
Percy nickar. "Jag kan kontrollera vatten, andas under vattnet, prata med hästar och lite andra småsaker jag inte behöver nämna. Jag är även den bästa svärdfäktaren på 300 år." Jag vet att jag inte borde men jag känner ett stygn av avundsjuka.
"Visa!" Hörs från olika håll i salen.
Percy suckar och viftar till med handen. Vattnet ur ett glas på bordet flyger upp mot Percy som sakta börjar snurra på ett finger. Vattnet förvandlas till en tornado innan det flyger ner i glaset igen.
Annabeth går fram och prsenterar sig själv.
"Jag heter Annabeth och är dotter till Athena."
"Kan inte alla säga sina krafter?" Undrar någon.
Annabeth kastar en arg blick åt personens håll.
"Jag kanske inte har några krafter men jag är smart och bra i strid." Med de orden sagda lämnar hon plats åt Leo.
"Jag heter Leo och jag är sov till Hefastios." Han tvekar ett ögonblick innan han fortsätter. "Jag kan bygga det mesta och jag kan även kontrollera eld." Det börja brinna i han handflata och jag ryggar automatiskt tillbaka. Han släcker elden och går åt sidan.
"Jag heter Piper och jag är dotter till Afrodite", säger Piper. Så det var Afrodite inte Afro. "Jag kan ordcharma, alltså få folk att göra som jag vill." Hon verkar inte vilja demonstrera utan går åt sidan.
"Jag heter Jason och är son till Jupiter", säger Jason. "Jag kan kontrollera vindar och blixtar, fast blixtrarna får ni fråga min syster om för jag kör mer på vindgrejen." Han svävar några centimeter ovanför marken och går sedan åt sidan.
"Jag heter Hazel och jag är dotter till Pluto", säger Hazel. Pluto, dödsguden är det väll? Men Hazel ser ut som en människa som verkligen lyser av liv. "Jag kan kontrollera diset, det som får dödliga inte se monster och sånt."
Hon ler ett snabbt leende åt Frank innan han går fram.
"Jag är son till Mars och ättling till Poseidon. Jag kan bli vad som helst." Plötsligt är Frank försvunnen och istället svävar en örn över marken och några sekunder senare är Frank tillbaka.
"Nico, som till Hades." Säger Nico. "Jag kan framkallaskelletkrigare och skuggresa."
"Jag är Thalia och är dotter till Zeus. Jag kan framkalla blixtar, jag är även en av Artemis jägare vilket gör att jag är odödlig, jag kan bara dö i strid. Jag får även inte bli kär i killar." Det sista säger hon med ett triumferande leende och hon fäster blicken på Malfoy som är helt röd i ansiktet.
Dumbledor kliver fram.
"Dem kommer lära er att kunna hantera vapen så ni är redo, vi har även fått en inbjudan till Halvblodslägret som vi har accepterat." Säger Dumbledor. Percy ansikte lyset upp när han nämner Hakvblodslägret.
"Ni har ledigt fram till lunch och nytt på schemat är att grekisk och romerskt mytologi nu är vapenteknik. Om ni har övriga frågor är det bara att fråga halvgudarna." Dumbledor ler och slår sig ner på sin stol igen och halvgudarna kommer och sätter sig. Det tar knappt några sekunder förrän nästan hela Hogwarts har flockas runt dem. Många har ställts sig runt Nico och frågar om han kan ta upp en skelletkrigare nu, på något sätt lyckas han ta sig igen skaran med elev och han ställer sig i skuggan av en pelare och försvinner. Jag kollar på Percy.
"Vad hände?"
Percy skrattar. "Han skuggreser, han kan resa genom skuggor." Han säger det som om det vore helt normalt men min gärna har fortfarande inte greppat om hela situationen.
"Har du vetat hela livet att du har varit halvgud?" Kan jag inte låta bli att fråga.
"Sen jag var tolv", säger han och ler.
Plötsligt slår en tanke mig. Tänk om jag också är en halvgud? Borde inte jag vara extra kraftfull då?
"Finns det någon halvgud som går här på Hogwarts?" Frågar jag honom.
Han skakar på huvudet. "Ni har tur, man kan inte vara halvgud och trollkarl samtidigt."
"Tur?! Är det tur att mina föräldrar blir dödade av Voldemort, livet som halvgud verkar ju rena barnleken jämfört med det. Ni är ju hälften gudar och allt!" Fräser jag argt åt honom.
Plötsligt mörknar hans uppsyn. "Om du tycker det verkar lätt att bli attackerad av monster så fort du lämnar lägret, lätt att få profetissa efter profetissa slängd på dig, att bli gudarnas lilla spelbricka som ska hjälpa dem hela tiden och att se dina vänner dö utan att kunna hjälpa dem, då har du haft ett ovanligt svårt liv", säger han åt mig.
"Berätta då, berätta om det allra hemskaste som någonsin har hänt dig."
"Tartarus", fräser han innan han vänder ryggen mot mig.
Tartarus

______________
Nytt kapitel yaay
Vad tycker ni om boken så här långt?
En snabb fråga bara är det någon som vet hur många elever det är på Hogwarts? På vissa ställen stor det att J.K Rowling har sagt att det går ca 1000 elever men eftersom det är ca 8-10 elever i varje elevhem per årskurs blir det inte realistiskt så är det någon som vet?

//puffin

Halvgudar på HogwartsWhere stories live. Discover now