He's a Troublemaker ~ The Fooo

Jag satt i soffan och zappade mellan kanalerna på tvn. Det hade gått en vecka på sommarlovet och jag hade absolut inget att göra! Alla mina vänner var bortresta så dem kunde jag inte hänga med. Jag hade ju såklart brorsan, men han sa alltid att han var upptagen med annat. Var han inte i studion, så hade han stängt in sig på rummet. Jag visste inte vad han gjorde, men egentligen brydde jag mig knappt.

"D/n!" Jag avbröts ur mina tankar av att han ropade på mig. Så passande eftersom jag tänkte på honom...
"Vad vill du?" ropade jag tillbaka.
"Kom hit!"
"Jag kommer!" sa jag och gick upp.
"Vad var det du ville?" frågade jag när jag öppnat dörren. Han satt med näsan ner i datorn och läste något.
"Kolla här" sa han och vred på datorn så att jag kunde se.
"Men åh, kunde du inte visat något mer intressant?" frågade jag surt. Han hade visat ett mail att jag skulle till tandläkaren.
"Är det inte intressant med att gå till tandläkaren?" sa han och skrattade. Jag satte mig på sängen bredvid honom.
"Inte ett dugg!" sa jag och flinade. "Kan vi inte hitta på nåt kul?"

"Vad vill du göra då? Jag vet inte vad du gillar!" sa han och slog ut med armarna så han nästan slog till mig.
"Felix Sandman, du är min bror och du borde veta vid det här laget vad jag gillar att göra!" sa jag och skrattade.
"Nä, det är alltid mamma som hittar på saker som jag liksom bara hänger med på!" sa han och flinade åt mig.
"Men nu är varken mamma eller pappa här. De kommer ju inte hem förens sommarlovet är slut!" sa jag och suckade. Jag tänkte efter en stund. Jag ville ju så gärna följa med honom till studion, jag hade faktiskt aldrig träffat Omar, Ogge eller Oscar. The Fooo.... Tänk att jag har Felix som bror och aldrig träffat de andra! Herregud, varför inte!?
"D/n, vakna!" sa Felix tillslut och viftade handen framför mitt ansikte.
"Oj, jag fastnade i mina drömmar igen" sa jag och log.
"Märke det du" sa han och knuffa till mig. Jag knuffade tillbaka och sen blev det en brottningsmatch.
"Erkänner du att jag är vinnaren?" sa han när han satt på mina ben och tryckte ner mina armar så jag satt fast.
"Aldrig!" skrattade jag och lyckades komma loss. "Du ska inte tro att du vinner för att jag är 14 och du 15! Jag är inte så liten som du tror!" sa jag och brottades lite till.
"Okej, du vinner!" sa han skrattande när han låg på golvet och jag satt på honom.
"Ha, så bra man är då!" sa jag och flinade.
"Kan du kliva av mig nu?" frågade han och skrattade till.
"Nepp, du är nu min nya stol" sa jag och skrattade också.
"Lika bra att ge upp" suckade han och kollade på mig med en rolig min som fick mig att skratta ännu mer.
"Jaså, det var kul?" sa han och gjorde en till rolig min. Jag skrattade så mycket att jag fick ont i magen. Tillslut kunde jag inte sitta upp så jag la mig ner på golvet och höll mig för magen. Efter ett par minuter låg båda som köttbullar på golvet och skrattade.

"D/n" sa Felix tillslut.
"Vad vill du?" frågade jag och satte mig upp.
"Jag vet vad vi ska hitta på!"