F E M T O N

1K 45 7
                                    

Söndag

"Axel och Alexandra kommer om bara några minuter, är ni klara?" frågar mamma mig och killarna som sitter i min ljusgrå soffa.

Vi nickar utan att vända blicken mot mamma, vilket verkar reta upp henne en aning.

"Kan jag ha på mig det här?" frågar mamma irriterat och jag vänder min blick mot henne.

På hennes kurviga kropp sitter ett par ljusblåa jeans och en svart blus.

"Det är fint" svarade jag enkelt och mamma suckar.

"Om du ska ha den attityden behöver du inte följa med killarna till Norge" säger mamma fort och jag kniper fort igen min mun stirrandes på mamma.

"Ursäkta?" frågar jag och hon viftar lätt med handen.

"Menar du att jag inte ska få träffa pappa? Ska du kanske hitta på något om honom? Ljuga om något han sagt eller gjort, precis som du gjort de senaste tolv åren?" frågar jag vilket får mamma att nervöst stampa i marken.

Dörrklockans ekande ljud hörs i huset vilket får mamma att ge mig en menande blick innan hon vänder sig om för att gå ner och öppna.

"Hon blev räddad av dörrklockan, skitmamma" säger jag tyst för mig själv vilket gör att jag får undrande blickar från killarna.

"Äsch, inget" säger jag och himlar med ögonen.

•*•*•

Hej på eeeeer <333

Without you | m.gWhere stories live. Discover now