Instagram L.K

Del 15

•Agnes perspektiv•
Jag hade precis ringt Ludwig och sagt att det endast var en station tills jag skulle gå av.
Bussen rullar nu in på stationen där jag ska av så jag går mot dörrarna och ser Ludwig stå och vänta.

"Hej." Säger han och ler, jag svarar med ett leende och känner hur tystnaden tar över, en lite stel och jobbig tystnad enligt mig.

"Ska vi gå?" Frågar han efter några sekunders tystnad.
"Ja men ska vi gå hem till dig och prata eller?" Frågar jag.
"Nej jag tänkte att vi kanske kunde ta en promenad." Svarade Ludwig.
"Det är en bra idé." Svarade jag och log.

Vi hade gått nu i säkert 10 minuter och varit tysta ingen har sagt ett ord till varandra. Vi var nu vid bänk och strax bakom fanns det en ganska stor skog.
"Ludwig, vi skulle prata, det var liksom din idé att vi överhuvudtaget skulle ses." Mumlade jag och satte mig ner på bänken. Vad gör jag här om han inte tänker prata.

"Jo jag vill typ be om ursäkt igen för att jag gjorde som jag gjorde emot dig, du förtjänade det inte, sedan det jag skrev var sant om mina känslor för dig men jag tycker det är skit jobbigt att jag blir friendzonad så hårt av dig." Suckade Ludwig.

"Jag kan absolut förstå att det är jobbigt, men jag tycker det är svinjobbigt att du är tillsammans med hon Julia, jag känner ganska mycket känslor för dig och då blir det bara ännu värre att du är med henne." Suckar jag och känner hur tårarna faktiskt bränner bakom ögonlocken.

"Jag gjorde slut med henne, skrev ju det att jag inte var kär i henne, jag tycker ju om dig." Svarade Ludwig.

Jag gick närmare Ludwig och kramande om honom han placerade sina händer på min rygg och kramade om mig, hans kramar har jag saknat så oerhört mycket för jag känner mig så sjukt trygg när jag har han i min närhet.