Kapitel 21

5.1K 31 2
                                    

"Whoa, vad är det som händer här?" Frågar jag nervöst och hoppar ett steg ifrån Jonna.

"Jag vill bara kolla hur stor din kuk är och om jag kan få plats med den i min mun. Vill du inte få reda på det Axel?" Frågade Jonna.

"Är du seriös?" Jag försökte hålla ögonkontakt med henne men så öppnade hon upp mina byxor, och drog ner dom till mina ben.

"Åh redan hård." Pekade hon ut och tog tag om min kuk.

"Skulle du vilja att jag ska suga av den för dig, Axel? Jag såg hur du kollade på mig innan, jag vet att du gillar mig."

Hon lät den åka in i hennes mun och hon lät sina läppar gå hela vägen ner.
Jag placerade mina händer på hennes huvud och tryckte ner hennes huvud ännu mer djupare. Hennes läppar åkte sakta men säker ner.

"Fan ta dig, Jonna. Jag visste inte att du hade sånna här sköna läppar, men du vet hur du ska använda dom. Och dina eleganta blåa ögon är också en kraftfullt par av verktyg också."

Vi stirrade in i varandras ögon medans jag njöt av den söta känslan av Jonnas läppar runt om min kuk.

Jag fortsatte kolla på henne medans hon sakta sög av mig. Jag har ingen aning om varför hon lät det gå så sakta, men jag brydde mig inte.
Jag tryckte ner hennes huvud ännu mer djupare i min kuk.

I cirka 5 minuter, lyckades Jonna låta sina läppar åka upp och ner runt om min kuk minst några hundra gånger.
Jag kände svetten rinna ner från min kropp, desto mer intensivt det blev.

"Fuck, du får mig snart att komma."

"Säg till när du ska komma, Axel." Avbröt hon och genast fortsatte igen.

Efter ett tag kunde jag inte ta det mer.

"Shit asså jag håller på att komma." Jag gav henne en varningsblick, men just då så blev det alldeles tyst uppe på övervåningen.

"Fuck han är nog klar nu..!" Viskade Jonna i panik.

Jag fixade till mig så snabbt som jag bara kunde och när jag hörde att låset till toaletten öppnades upp så sprang jag upp för trappan och mötte Anton.

"Gud va länge du var där inne. Jag kan knappt hålla mig ju." Säger jag och ler skeptiskt.

"Haha sorry då." Svarade Anton tillbaka

Jag kollar ner mot soffan och ser att Jonna sitter där helt lugn och sansat.
Jag antar att vi kom undan denna gången.

Brorsans bästavännerWhere stories live. Discover now