Fannys perspektiv
Fredag morgon och jag öppnar porten till skolan. Morgonen började bra tills jag på bussen insåg att jag glömt min dator. Efter igår på toan gick jag snabbt hem. Dante har inte hört av sig, har han ens mitt nummer? jag är glad över att han inte gjort det. Hoppas han inte sagt något till Linus bara. Dem hade spelkväll hos Ludwig igår så jag sov ensam hemma. Jag tittar nervöst åt båda håll när jag öppnar mitt skåp. Eftersom att dante går i min klass kan jag inte undvika honom men jag vill verkligen inte träffa på honom nu. Jag tar ut mina svenska böcker och stänger mitt skåp. Korridoren är ganska tom, antagligen för att 1orna och 2 orna har friluftsdag idag. Glad att jag slapp det det här året. Jag kollar klockan på mobilen, 9:57. Jag börjar alltså om tre minuter. Med sakta steg går jag mot klassrummet och stiger sedan in. Några sitter redan på sina platser och jag suckar för mig själv när varken Ida eller Elvira sitter på någon av bänkarna. Det betyder alltså att dem fortfarande är sjuka. Elvira sa i telefon igår att hon skulle komma om det var bättre men tydligen är det inte det.Jag sätter mig på ett bord med två lediga stolar bredvid varandra. Min lärare agneta går fram för att stänga den svarta dörren men just då springer han in, dante. Han har på sig en ljusblå t shirt och ett par svarta urtvättade jeans. Jävlar i helvete vad snygg han är. Hans blick fastnar i min och det känns som tiden stannar för någon minut. Jag vaknar snabbt till liv när han styr sina steg mot min bänk. Säg inte att han ska sätta sig här snälla nej. Han sätter sig på den lediga stolen framför mig och lägger ner sina böcker på bänken.
"hej", säger han kort och jag kollar på honom en aning förvånat.
Sen när började han hälsa på mig?
"hej", svarar jag och studerar hans ansikte i profil.
Hans ögon vilar på tavlan längst fram i klassrummet. Hans käkben är tydliga och väldigt snygga. Små små hårstrån har han på hakan. Hans rosa läppar vilar perfekt på hans ansikte. Hans ögonbryn matchar hans blonda hår. Han är jävligt snygg.
Jag hör att agneta börjar prata men jag tittar bara på honom. Han är så vacker på ett sätt, jag kan inte sluta tittar.
"ni kan jobba så ni sitter, Dante och Fanny kan gå ut i korridoren och jobba, Filip och Rasmus kan gå till biblioteket, Rebecca och Tilde går till cafeterian och resten stannar här", säger Agneta vilket får mig att snabbt kolla upp på tavlan."ska vi dra eller", säger dante och min blick landar nu igen på honom.
Jag nickar som svar och reser mig upp. Han går efter mig ut i korridoren. Jag går en stund tills jag ser dem blå sofforna och ett vitt bord, den bästa platsen i skolan.
Jag slår mig ner och dante sätter sig i soffan mittemot mig. Soffan matchar hans tshirt. Han är vacker.
"vad vill du ha för ämne", säger han och fäller upp sin dator.
Hans macbook har några klistermärken på sig i olika färger.
"jag förstod inte riktigt uppgiften", ljuger jag och kollar upp på honom igen.
Jag hade fullt upp att kolla på dig kanske jag skulle sagt, men nej."vi ska skriva om ett ämne som vi tycker om, typ som en faktatext men den måste vara minst tre sidor", säger han enkelt och knappar in något på datorn.
Hans långa fingrar rör sig snabbt över tangentbordet. Jag avbryter mig själv med att stirra när han kollar upp på mig med rynkade ögonbryn.
"vilket ämne", säger han ännu en gång, aningen irriterat.
"jag vet inte riktigt, vad tycker du", säger jag och lutar mig bak en aning i den mjuka soffan.
"musik kanske", säger han och jag nickar med ett svagt leende på läpparna.
"visst absolut", säger jag och han nickar kort innan han börjar skriva igen på hans dator.
"du kan börja skriva typ på din dator", säger dante med blicken ner i hans macbook.
Jag kollar lite nervöst på honom, han verkar arg eller typ irriterad."jag glömde den hemma så jag kan tyvärr inte det", säger jag och han kollar upp.
"sätt dig bredvid mig då så ska vi skriva tillsammans", säger han och jag förvånas lite av det han säger.
Vill han att jag sätter mig bredvid honom? Aja. jag reser mig upp och sätter mig bredvid honom i soffan, med fortfarande mellanrum. Han tar upp datorn i sitt knä och breder ut sina ben. Hans lär snuddar vid mitt och rysningar sprider sig i hela min kropp. Han drar inte bort benet, han låter det vara kvar. Jag tror inte ens han märkte själv, liksom varför skulle han? Det är bara jag, för jag typ börjat gilla dante. Wow nu erkände jag för mig själv till och med, bra fanny."vi kan kolla på något klipp om typ musikhistoria på youtube först eller nått", säger han och söker snabbt på youtube.
"det blir bra", säger jag och kollar på hans fingrar som rör sig över tangentbordet när han skriver "music history". Flera klipp kommer upp. Han trycker på det högst upp och klippet startar direkt, utan reklam till och med. Han gör stor skärm och lutar sig en aning bak i soffan.Videon börjar spelas och en kille i 30 årsåldern börjar prata på engelska om musiken på 1700 talet. Jag kan inte låta bli att snegla lite åt sidan, jag kollar på honom. Hans ögonbryn är aningen böjda i en koncentrerad min. Hans ögon studerar skärmen och jag ser hans bröst höjas upp och ned samtidigt som han andas. Han börjar vicka på benet och min blick åker ner till hans ben. Hans lår snuddar gång på gång vid mitt och jag känner hur spänningarna blir fler och fler i min kropp. Hans beröring gör mig galen. Jag flämtar till när han hårt stänger igen locket på sin macbook. Han lägger den på det vita bordet och kollar frustrerat på mig. Hans ögon studerar mig sakta och jag kollar förvånat på honom. Han kollar rakt in i mina ögon och släpper inte blicken. Han stittar på mig några sekunder innan han slickar sig om läpparna.
"du gör mig fucking galen", säger han innan han kraschar sina läppar mot mina.
Förvånat spärrar jag upp ögonen men blundar snabbt igen och kysser honom tillbaka. Hans tunga möter min och gåshuden sprider sig på hela min kropp. Han drar snabbt ifr den fördjupade kyssen när agnetas röst hörs bredvid oss."hur går det här då", säger hon med ett flin på läpparna och rodnaden på mina kinder är brutal.
Jag möter hennes ögon och hon blinkar med ena ögat mot mig.
"dante din syster är här för att skjutsa dig till tandläkaren", säger hon och ler varmt mot oss.
Dante tar snabbt sin dator och bok och ställer sig upp. Utan att säga något försvinner han bort i korridoren och jag vänder mig om för att studera hans ryggtavla som blir mindre och mindre tills den försvinner helt. Vad fan är det som händer egentligen?
YOU ARE READING
Fuckboy Lindhe (1)-DANTE LINDHE, HOV1
Fanfiction"Jag blir så extremt irriterad på dig Dante, kan du låta mig va och lämna mig ifred så jag kan gå till min lektion tack" "Sorry stumpan, men det går bara inte, du vet mina rosor är gjorda av plast"