My new life (friends&boyfriends)

Kapitel 5

Vi skulle byta platser till matte-lektionen och jag fick sitta brevid Andreas. Han iakttog mig nästan hela tiden.

-Får jag låna en penna? sa han och jag log.
-Här,sa jag med ett leende på läpparna.
-Vårsågod då,sa jag eftersom han inte hade sakt "tack".

Lektionen var slut och jag gick ut från klassrummet och sprang till mitt skåp.

Andreas perspektiv:
Hon sprang bara iväg och jag hade ju hennes penna. Jag sprang till hennes skåp.
-Du glömde din penna, sa jag och granskade henne ner till upp.

-Tack, sa hon och mina ben blev som gummi. En slinga av hennes hår hade lagt sig framför ansiktet. Jag tog bort den och hon börja rodna.

-Vi ses på nästa lektion, sa jag och gick till mitt skåp. Jag såg att hon log och jag gick fortare för inte hon skulle se att jag var helt knallröd i ansiktet.

-Haff? Det var Alex som sa det.
-Men sluta! sa jag med en ignorerad röst.
-Ska jag hjälpa dig, det värkar inte gå så bra, sa han och flina.
-Men har du svårt och fatta, sa jag men kunde inte låta bli att börja le när Josefin kolla på mig. Hon var så himla snygg.

Josefins perspektiv: Han kollar på mig hela tiden, mina ben kommer snart smälta. Klockan ringde och jag slutade kolla på honom, men jag kunde inte sluta tänka på hans muskulösa armar, allt som var han var perfekt. Hans kompis Alex tror jag han hette kollade på mig och flina när dom gick förbi.

Andreas perspektiv:
-Hon har några snygga delar på kroppen, sa Alex och flina stort.
Jag kunde inte låta bli och skratta. Vår nästa lektion var No. Våran lärare hade gjort grupper och man var 3 och 3. Jag, Alex och Josefin var. Idag hade hon uppsatt håret i en tofs.

-Har du sett någon snygg kille än då Josefin?frågade Alex henne.
-Kanske det, sa hon och snegla på mig.
-Ska du inte satsa då, ni kanske blir ett fint par någon gång, sa han och börja skratta. Hon log för sig själv medans vi skrattade så mycket satt vi typ dog.

Josefin perspektiv:
Jag tor jag har känslor för Alex. Han är så snygg, men när han frågade om jag gillade honom kollade Andreas på mig med stora ögon undra vad han tänkte på. Men det känns som han gillar mig och det känns som jag också gillar honom.....lite.

När jag åker bussen hem sätter sig Andreas brevid mig. Han håller på med mobilen och helt plötsligt.

-Kan jag få mitt nummer?frågade han och han blev röd i ansiktet.
-Visst, sa jag och skrev in det på hans mobil. Han hade en iPhone 5s och den kändes liten eftersom jag hade en iPhone 6.

-Kan du hjälpa mig med No-läxan som vi fick jag förstog ingenting? frågade han.
-Visst, sa jag. Det känns som jag nog har mer känslor för Andreas än Alex.

Andreas perspektiv:
Vi går in i mitt hus och vi sätter oss vid matbordet i köket. Jag vet inte om jag ska......

Josefins perspektiv:
Andreas kollar på mig och våra blickar möts. Han går närmare mig och han kysser mig mjukt på läpparna det blir en lång kyss med tungan. Han håller sina händer på min rumpa och min händer ligger över hans axlar. Det känns som jag ligger på ett måln.