Ett liv med vildhästar

Ensamma hemma!

-Är ni säkra på att ni klarar er själva nu då?
-ja mamma, sluta oroa dig så mycket!
Jasmines föräldrar skulle resa bort i två veckor så jag och Jasmine ska vara ensamma hemma hos henne. Men mamma oroar sig så himla mycket och vågar knappt lämna oss ensamma. Mamma skulle också resa iväg, till Vancouver och sälja tavlorna hon har målat då vi har ont om pengar! Hon ska låna Jasmines föräldrars bil. Vi hade ridit hem till Jasmine. Mamma red på sin häst Cocoa, jag red på min gamla häst Rusty och min ung häst Twilight gick fint bredvid. Ni ska bara veta hur svårt det va att få på henne betet! Jag hade fått muta henne med godis så att hon skulle gå med på att ha bettet i munnen. eftersom jag kan höra vad hästar tänker så hade hon kunnat gå lös framför oss för jag litar så på henne men mamma skulle nog misstänka något. När mamma väl hade åkt var vi äntligen ensamma. De första vi gjorde var att sadla våra hästar och rida ut för att leta reda på flocken med vildhästar som Twilight är uppvuxen i. Jag red på Rusty, Jasmine red på sin häst Glenda och Twilight hade naturlig vis gått i förväg för att hon va så ivrig. Jag slog på min häst radar för att höra om vildhästarna var i närheten.
" Någon där? " tänkte jag till de. Inget svar. Dom var för långt bort. Jag kan inte höra hästar på hur långt håll som helst. Jag frågade Twilight om hon har sett något.
" Sett något? "
" spår "
" vad för spår? " Frågade jag.
" Häst såklart, dumma människor "
Jag flinade smått för mig själv.
-Hade hon sett något?, Frågade Jasmine.
-Ja, häst spår så vi följer efter henne. jag frågade efter vildhästarna igen.
" Någon där? "
Ett suck hördes från en häst i mitt huvud. Om jag hade sagt så till vildhästarna förra året hade de blivit livrädda och sprungit där ifrån. Men jag förstår dom. det måste kännas konstigt när en främmande röst plötslig dyker upp i ens huvud. Men de har börjat acceptera mig eftersom jag förra sommaren räddat de från att bli slaktade av en elak man.