Maskeradbalen

Kapitel 10.

Kevin.

Jag drar med mig skönheten ut då jag behöver luft. För första gången på väldigt länge är jag nervös och jag vill inte att någonting ska gå fel nu. Ingenting...

"Är det okej om jag tar ett bloss?" frågar jag henne och hon nickar. Det är fortfarande varmt ute trotts att det är kväll så vi slipper att frysa. Jag tänder min cigg och ser ner på henne.

"Vill du ha?" frågar jag och hon skakar på huvudet.

"Nej tack, jag röker inte", säger hon och ser sig omkring i mörkret. Hon drar upp handväskan på axeln och jag greppar snabbt tag i hennes hand.

"Kom, vi går ut i trädgården", säger jag och släcker ciggen igen. Jag vill inte riskera att hon drar.

"Okej..." Jag drar lätt i henne och lägger armen om hennes rygg när jag tar med henne ut på den upplysta baksidan. Andra par står och ser på fontänen och hon ler snett.

"Det är fint här", säger hon lågt. Jag drar med henne bort till en bänk och vi sätter oss på den. Jag greppar genast tag i hennes hand igen med min ena och rör lätt i hennes hår med den andra. Jag känner en sådan stark dragning till henne. En dragning som jag inte kan förklara. Precis som med Ellinor... Jag skrattar till och ser på den vackra skönheten bredvid mig. Hon är så långt ifrån Ellinors stramhet som man kan komma.

"Vad skrattar du åt?" frågar hon och jag skakar på huvudet.

"Ingenting, jag bara tänkte..." Hon ler och jag drar genast henne intill mig. Våra läppar möts och det pirrar inombords. Hon är så försiktig när hon kysser mig, precis som hon inte vet hur man gör och jag gillar det. Det får mig att känna mig speciell... erfaren.

"Jaha, här sitter ni och har det mysigt." Jag släpper Jo som stelnar till bredvid mig och ser upp på Elliot. Han ler mot mig och jag blänger på honom med en blick som skriker. DRA!!! Men det gör han såklart inte. Han vinglar lätt och ser på Jo.

"Ska du inte presentera oss?" frågar han leende och hon ser stelt på honom.

"Nej", svarar jag och Elliot flinar.

"Nehe... då får jag väl presentera mig själv... Elliot", säger han och sträcker fram handen mot Jo.

"Jo", hälsar hon och lyfter hakan mot honom. Han stirrar på henne en lång stund innan han säger,

"Har vi träffats förr?" med lullig röst.

"Nej, det har vi inte", svarar hon kallt och jag blir genast nervös att han ska få henne att gå.

"Hm... jag känner igen dig", säger han och hon reser sig snabbt upp ifrån bänken.

"Trevligt att träffas Kevin. Men nu måste jag tyvärr dra", säger hon och jag får genast panik.

"Kan jag haka på?" frågar jag snabbt och hon stirrar på mig.

"Haka på?" frågar hon häpet och jag reser mig upp.

"Ja alltså... följa med dig?"

"Nej, det kan du inte. Tyvärr", säger hon och besvikelsen rusar igenom mig. Hon ser avvaktande på Elliot och jag ställer mig framför honom.

"Men... jag vill vara med dig mer", säger jag och hon möter min blick.

"Du kan väl följa med mig då?" Hasplar jag ut mig.

"Vart då?" frågar hon och jag greppar tag i hennes hand.

"Hem... eller jag menar..." Idiot! Jag biter ihop och till min förvåning så nickar hon.

"Visst." Jag slappnar genast av och vänder mig mot Elliot som nu står och röker.

"Jag drar hem nu", säger jag snabbt och han ser onyktert på mig.

"Jaha..." Han sneglar på Jo över min axel och ler snett.

"Aha..." fortsätter han och tar ett bloss på ciggen.

"Vi ses i morgon", fortsätter jag snabbt, greppar ett hårdare tag om Jos hand och drar henne sedan med mig.

"Han stötte på mig innan. Jag gillade det inte", säger hon som förklaring och jag nickar. Elliot kan vara ganska på när han väl vill...

"Okej, det är lugnt. Det suger ändå att vara här", svarar jag och hon fnittrar. Jag ler och lägger armen omkring henne.

"Jag ska bara hämta min jacka", säger hon när vi kommit till framsidan och går in till societén. Jag står och väntar nervöst utanför och hoppas verkligen att hon kommer tillbaka. När hon dyker upp i ingången igen ler jag och hon kommer leende ner till mig. Jag får en känsla av att jag har sett henne förut men kan inte sätta fingret på vart. Jag måste så klart ha sett henne i skolan...

"Jag är redo" säger hon och jag greppar tag i hennes hand.

"Då går vi..." Vi går igenom stan och småpratar när hon plötsligt frågar,

"Vad säger sina föräldrar om att du tar hem en okänd tjej då?"

"Ehh... Mina föräldrar. De kommer inte att vara där, för jag bor nämligen själv."

"Åh..."

"Hoppas inte det gör något?" frågar jag nervöst. Hon ser länge på mig innan hon svarar,

"Nej, så länge som du inte mördar oskyldiga flickor för att sedan stycka dem och gräva ner dem i skogen så..." Jag flinar och skakar roat på huvudet.

"Nej, det kan jag lova dig att jag inte gör. Men jag kan inte lova att jag inte kommer att röra vid dig", säger jag generat och hon ler.

"Det hoppas jag verkligen att du kommer. Det är ju lite därför som jag följer med dig", svarar hon ogenerat och jag blir genast stenhård.

"Ehh... ja..." svarar jag hest och vi fortsätter hemåt.

"Hur kommer det sig att du bor ensam? Du är väl bara arton?"

"Nej, jag är nitton. Men mina föräldrar är skilda sedan jag var liten och farsan bor i en annan stad. Jag bor hos min morsa men för ett par år sedan träffade hon en ny snubbe som bor långt härifrån. De ville flytta ihop och jag vägrade att följa med henne. Så jag fick stanna kvar i lägenheten", säger jag och ler snett.

"Schysst..."

"Mm, det är ganska nice. Jag vill gå färdig gymnasiet innan jag eventuellt flyttar härifrån", säger jag och hon ler. Vi kommer till slut fram till huset där jag bor och jag lägger armen omkring henne innan jag öppnar dörren.

"Jag bor på våning tre", säger jag och går efter henne upp i trappan. Lusten brinner inuti mig och jag längtar efter att få slita av henne klänningen. Jag längtar efter att få röra vid henne och är det någonting jag vet så är det att innan natten är slut, ska jag ha fått reda på vem hon är...