Mitt liv,min förändring.

Ungdomsmottagningen.

Just nu sitter jag på UM med Rasmus och Klara som jobbar på UM. Hon förklarar hur allt går till.

Det verkar komplicerat.

Alex: Okej så varför tar man hud från buken, armen och låret?

Klara: Det gör dom för att det inte finns något hår där eller i alla fall inte så mycket hår. Rasmus, du ser sjuk ut.

Rasmus: Ja, jag är rädd för blod och sånt.

Alex: Hon har ju inte ens visat några bilder på blod?

Rasmus: Jag vet men när hon sa att dom tar hud från olika ställen från kroppen tänker jag bara på blod.

Du är ju en mes säger Alex och skrattar.

Klara: Okej vi kan sluta prata om det just nu. Vi kan börja på ruta ett.

Alex och Rasmus: Okej.

Klara: Så det du behöver göra Alex är att fråga en doktor ifall ni kan starta en utredning. När den är gjord och klar kommer en remiss att skickas till ett sjukhus där dom tar hand om just såna här fall. När det är klart kommer du att få börja med hormoner i ett år. Kommer du ihåg vad det kallades Alex?

Alex: Real life något

Rasmus: Real life experience

Klara: Precis, real life experience. När du gått igenom det kan du välja att fortsätta gå på hormoner eller börja med operationer. Väljer du att fortsätta gör du det tills du är redo att gå igenom operationerna.

Alex: Okej det besvarar dom flesta av mina frågor.

Rasmus: Det var helt ny info för mig men det verkar som att det låter som en plan.

Japp säger Alex med ett tungt suckande.

Klara: Är något fel?

Alex: Nej.... Eller...jo, det är så att alla vet utom min mamma. Hon är en homofob så att säga. Jag är jätte rädd för vad hon kommer att säga.

Klara: Oj då, det var ju inte så bra. Vet din pappa om att du vill göra det här?

Alex: Ja och min syster.

Klara: Be dom vara med när du berätta, Rasmus kan nog också vara med.

Rasmus: Ja då, kommer vara med genom alla steg i detta.

Klara: Känn dig inte pressad att berätta bara, du ska känna dig helt redo.

Alex: Jo jag vet och jag tror jag är redo att berätta.

Klara: Bra, då tycker jag att vi gör så. Vår tid är tyvärr slut för idag men vill du boka ett nytt möte?

Alex: Absolut!

Klara: Okej, du kan ju maila mig när du vill boka en tid så fixar vi detta.

Alex: Ja det kan jag göra. Rasmus får följa med då också, pappa kan nog också följa med då.

Rasmus: Själv klart följer jag med dig.

Klara: Då gör vi så, tack för att du kom hit idag och vågade berätta. Lycka till med att berätta för din mamma nu.

Alex: Tack så mycket, jag mailar när jag har en tid.

Klara: Ja gör så. Hej då!

Alex och Rasmus: Hej då!

(Utanför UM)

Alex tittar på klockan.

Alex: Klockan är kvart över ett. Ska vi gå och äta något?

Rasmus: Ja det kan vi göra.

Alex: Rasmus?

Rasmus: Ja Alex?

Alex: Tack för att du är så stöttande och att du ville följa med idag.

Rasmus: Vad gör man inte för sina vänner.

Alex kramar Rasmus och sen går dom och äter på en resturang.

Nästa kapitel:

Alex: Mamma jag är transsexuell och jag kommer att genom gå en könskorrigering.

Mamman: Vad fan säger du? Är du inte klok eller? Du kan fan inte göra så, du ska vara en tjej resten av livet inte byta kön bara för att det passar dig.

Alex: Mamma du förstår inte, jag föddes så här, det finns inget du kan göra.

Mamman slår till Alex så hårt att Alex ramlar in i ett glas bord bakom henne.

Mamman: Jag hoppas att du dör!

Amanda springer in i vardagsrummet och ser Alex ligga i massor av krossat glas.

Amanda: MAMMA VAD FAN HAR DU GJORT?