Kap. 7

1.2K 24 3
                                    

Lovisas pov

//Flashback//

Amanda! ge mig min telefon röt jag till henne.

"Nä aldrig" sa hon med ett retigt leende.

"Men Lovisa, Har du fortfarande den där Felix nummer kvar?,"

"Ja, det har jag. Vad är ditt problem? Ge tillbaka mobilen!"

Röt jag till henne ännu en gång.
Nu var jag riktigt irriterad på henne.

"Du fattar väl att han inte är bra för dig, dessutom bor ni typ hundra mil ifrån varandra"

"Bry dig om ditt" sa jag

"Sådär, nu behöver du inte fundera på honom längre. Han var ändå dålig för dig"

"Vad har du gjort?!" Skrek jag

Hon kastade mobilen till mig och vände sedan på klacken och gick därifrån.

Jag låste snabbt upp mobilen och gick in på sms. Felix sms var borta...

Va hur kunde det bara försvinna?..
Jag gick vidare till kontakter och sökte efter "Felix"

'Inga kontakter'

Stog det

Jag sökte snabbt på Oscar men inget kom upp då heller, konstigt.
Sen kom jag på det...

Amanda

Hon måste ha tagit bort både Oscar och Felix nummer.
Hur kunde hon?

Jag gick med snabba steg mot utgången. Som tur var hade alla lektion och vi håltimme, så då var det inga på nedre våningen på skolan vid den här tiden.

Några tårar började leta sig ner på mina kinder. Jag lät dom vara, jag orkade inte ta bort dom.

Mina ben gick med snabba steg hemmåt, jag orkade inte vara kvar på skolan. Mamma och pappa skulle ändå komma hem efter min skola slutat så. Dom kunde inte tvinga mig att gå tillbaka.

När mamma kom hem och hittade mig i sängen alldeles förstörd, började hon snacka om att: det kanske var lika bra, vi kunde ändå inte träffa varandra förutom på något lov osv...

Hon fattade inte ett jävla piss.

Jag hatade henne

Om inte jag fick familjen att flytta till Stockholm, flyttar jag dit själv.

-----------
Holaa alla där ute.
Nä men här är ett till kapitel
Då jag inte orkade göra läxa och skrev ist...😅
Men iaf😂

Xoxo

Ask ||f.sWhere stories live. Discover now