Att älska dig || Foscar

19,5

"Hej du. Varför sitter du ensam?". Upp på muren, bakifrån, hoppar Mille. "Eh, Oscar ville dansa.", svarar jag och pekar bortåt. Ser hur du och Elsa dansar, hur du låter henne snurra runt och in i din famn.
"Woow.". Hör jag Mille säga och busvissla, innan han lägger armen om mig.
"Ska vi också dansa?"
"Vi?" säger jag och andas ut. Det hörs i den tunna luften.
Mille skrattar och drar handen genom håret. Han har garanterat vax i det, gentemot Oscar som i princip aldrig har det. Vad det verkar i alla fall.
"Kom. Vi dansar.", han tar min hand och drar ner mig från muren. I farten glömmer han att jag har cider i handen och jag spiller ut lite på min tröja.
"Shit, sorry mannen. Jag menar, eh, Felix."
Jag höjer lite på ögonbrynet åt honom men skakar avvärjande på huvudet. "Det är helt lugnt. Det var inte så mycket som kom på tröjan."
"Bra.", han tar glaset ur min hand och lämnar det bredvid ditt glas. Sedan drar han med mig bort mot dansbanan. Snubblar till på vägen, men det är inget jag tänker på.

Jag ser Elsa och dig en bit bort. Det spelas en lugnare låt och ni rör er i takt till musiken. Ni ser så enade ut. Hennes ögon är slutna. Men som om du känt av mina blickar öppnar du ögonen. Ser faktiskt rakt på mig.
Höjer frågande på ögonbrynen när du inser att Milles hand vilar i min. Jag släpper den genast när jag märker det själv. Inte tänkte jag på att han fortfarande höll mig i handen. Stelt.
"Då dansar vi då.", yttrar Mille och jag vänder blicken mot honom. Han ser mig i ögonen och hans ögon glittrar på ett konstigt sätt. Hmm? Jag tänker.
Och menar han att vi ska dansa nu?
"Mille.., alltså eh. Den här musiken kanske är lite svår att dansa till. Jag brukar inte..", börjar jag nervöst och stressat. Jag vill inte dansa tryckare med Mille..? Nej.. tyvärr gör tanken mig alldeles stressad och svettig. Inte för att Mille äcklar mig. Men tanken på hans och min kropp tätt intill varandra som din och Elsas i takt till musiken, som om ni vore en enda person vill jag inte. Jag känner knappt Mille.
"Okej, jag ber om en upptempo låt då, be right back.". Mille lämnar mig och skyndar bort till DJ'n.
Jag ser hur de pratar, men till slut nickar DJ'n och gör tummen upp mot Mille, som återvänder tillbaka till mig.
"Vi dansar till nästa låt."
Jag nickar. "Okej."

Mille skrattar och ler. Hoppar upp och ner framför mig i takt till musiken. Han vevar med handen i luften, medan jag själv står stelt bredvid och hoppar svagt.
"Du är inte van att dansa va?" frågar han.
"Nej.. Inte direkt. Jag trivs inte så bra på dansgolv."
"Det är lugnt. Kom, jag bjuder dig på en drink istället." Han drar iväg med mig igen.

"Jag vill inte ha.", mumlar jag ursäktande precis när han ska börja servera varsitt glas åt oss från någon form av bord med drinkar.
"Klart du ska ha. Det smakar gott.", försöker Mille med bedjande blick.
"Tack men, nej tack. Jag vill inte dricka alkohol."
"Jaha. Men något alkoholfritt då?"
Jag skakar på huvudet och tackar vänligt nej. Mille godtar som tur är mitt svar, men tar själv någon drink. En med alkohol.
Medan vi väntar där ser han på mig.
"Du sa att du är Oscars släkting?" undrar han.
"Nej, vi är bara låtsas sysslingar.", svarar jag.
"Jaha.". Han ler och jag inser att han har ett lite snett leende. Men det känns nästan charmigt på något sätt, faktiskt.
Han fortsätter se på mig och hans blick finner mina ögon. Låter sedan blicken svepa över mitt ansikte.
"I det här ljuset ser det ut som du typ lyser. Ditt hår ser liksom snyggt ut." yttrar han sedan. Jag är inte beredd på orden och känner mig lite borta.
"Va?"
"Alltså jag menar är typ, att du är väldigt snygg Felix."
Jag vet inte vad jag ska säga. Känner mig chockad över vad han precis sagt. Flirtar  han med mig?
"Tack, eh. Antar jag."
Han ler och verkar för ovanlighetens skull lite generad. Han är nog själv inte så van vid att försöka imponera? Om det ens är det han gör, tänker jag.
Han tar några klunkar ur sin drink.
Jag står stelt bredvid och vi blir tysta en lång stund. Tills jag känner att jag behöver gå på toa.
"Eh, ursäkta. Jag ska bara.." yttrar jag försiktigt och pekar mot en lite byggnad där toaletter ska finnas, enligt en skylt.
"Aha, ja. Visst. Men du kommer tillbaka?"
Jag nickar. "Ja."
Jag försvinner iväg.