Zoës Värld (PAUSAD)

Kapitel 1 Zoë och "Varulven"

Jag vaknade av ett fruktansvärt oljud! Jag tog snabbt på mig mina kläder och gick ut ur sovrummet, väl där såg jag ingenting. Jag var säker på att jag hade hört något men det va ju inget här. Kunde jag ha inbillat mig allt? Kanske, men då borde jag väll inte ha vaknat? Jag tände alla lamporna och gjorde frukost, resten av morgonen tänkte jag inte mer på det.

Skolan börjar snart! Jag såg att klockan va 8:25 och jag börjar 8:30. Jag skulle precis öppna ytterdörren och skynda till skolan när jag hörde någons röst bakom mig, jag vände mig hastigt om och där stod han.

Han heter Léon, han gick på min gamla skola innan. När jag slutade så slutade han också, efter sommar lovet såg jag han i min nya skola.

Att han skulle byta skola samtidigt som mig var lite oväntat men inget jag egentligen klagade på, det var bara det att jag hört/vaknat av ett oljud och nu är han här, det kan inte vara ett sammanträffande! Eller kan det?

Léons perspektiv:
Jag såg Zoë framför mig och hade ingen aning om hur jag kom hit. Det ända jag var säker på är att hon aldrig  kunde få reda på min hemlighet. Att jag var en (som i människors värld kallas för) varulv kunde ingen få reda på. Jag gillar Zoë och om hon får reda på det måste jag antingen förvandla henne till varulv eller döda henne.  Jag vill inte riskera det.

Zoës perspektiv:
Léon bara stod där och glodde på mig, jag sa "Hej, vad gör du här?" Och då vaknade han till liv igen. "Hej, jag vet helt ärligt talat inte." Svarade han. Hur kan du inte veta? Frågade jag då. "Jag var hemma och helt plötsligt flög jag genom din vägg, jag minns inget där i mellan. Förlåt Zoë för att jag tog sönder din vägg."

Jag fattade inte hur han kunde ha flugit igenom en vägg utan vilje eller hur han inte kom ihåg vad som hände innan, men jag svarade bara: Det gör inget, men nu när du ändå är här kan du väll följa med mig till skolan?

Léons perspektiv:
Frågade hon nyss om jag ville följa henne till skolan? Jag antar att det var det ända hon kunde fråga eftersom jag var här innan skolan. (Men hon är ju sååå söt. Hur kan jag säga nej då? Det kan jag inte, jag svarade henne: såklart jag kan.
Hon log.

Zoës perspektiv:
Jag har egentligen gillat Léon ända sedan 5:an på min gamla skolan.

Vi halv sprang till skolan eftersom vi var sena, när vi kom in till första lektionen (så klart att det var Matte som första lektionen)  sa vi i kör "Förlåt att vi är sena!" Och gick och satt oss på våra platser. Léons plats var precis bredvid min.

Efter lektionen så såg jag Léon sticka från skolan ut i den närliggande ur skogen. Jag tänkte för mig själv, "vad ska han göra där? Man kommer knappt fram och det är fullt med djur där. Med andra ord rent av livsfarligt, jag smög efter så tyst som jag kunde för att se vart han tog vägen.

Efter drygt en halv timme hörde jag han prata med 2 andra personer, jag smög närmare och såg dem. Jag insåg att jag aldrig sätt dem 2 andra förut. Den ena av dem var a blond tjej ungefär lika lång som mig och med mellan långt hår, hon såg ut att vara aningen äldre än mig så hade kanske gissat på 16-17 år. Den andra var en svart hårig kille med nästan helt svarta ögon och såg ut att va ungefär 15-16. Helt plötsligt så hörde jag en röst bakom mig.
När jag vände mig om såg jag att det var Léon som på något konstigt sätt kommit dit snabbare än man kan blinka.

Léons perspektiv:

Jag stod och pratade med Nicole och David när jag hörde något bakom en buske en bit bort. Jag skyndade dit i en hastighet över det "normala". När jag kom fram blev jag både förvånad och rädd över vad jag såg.

Zoë måste ha följt efter mig efter lektionen, hur länge hon hade varit här eller hur mycket hon hade hört var omöjligt att säga. Jag bestämde mig för att berätta istället för att ljuga, hade en känsla av att hon ändå inte skulle gå på lögnen så det var inte ens lönt att försöka.

Zoës perspektiv:
Léon började sakta berätta allt, han började med att introducera mig till David och Nicole som han hade pratat med, och sen började han berätta sin "hemlighet". Jag avbröt inte en enda gång undertiden han berättade. När han var färdig så var jag som förstummad, jag menar jag hade nyss fått reda på att en person jag gillat i många år nu är en varulv och inte nog med det så fick jag vet att vampyrer och dem flesta andra så kallade myter och legender var sanna.

Léons perspektiv:
När jag hade förklarat allting så satt Zoë helt tyst. Jag förstod att hon var lite omtumlad men hon sa absolut inget, efter ungefär 5 min så vaknade hon till igen. Jag antog att det tog en stund att smälta att hon kände en varulv och att då vampyrer etc finns. Det första hon sa var...

----------------------------------------------

Så, nu var första kapitlet slut. Hoppas ni gillade det.

Kommentera, Rösta och/eller ge mig kritik. Jag vill veta vad ny tycker eftersom jag aldrig skrivit en bok innan. Berätta vad jag gjort bra och vad jag gjorde mindre bra så att jag kan tänka på det nästa gång. Tack för att du läst detta och hoppas ni inte blir alltför besvikna.
Så ses i nästa kapitel. Ha det bra ;-)
OBS : vet inte när nästa kommer upp men ska försöka få upp det inom någorlunda snar framtid.

Btw Skriv gärna vad ni tror kommer hända framöver. Ni kanske har rätt.