Kapitel 2

1.4K 11 2
                                    

Där stod...

I SMS stod där " ni verkar ha roligt..." . Jag fick panik. Jag berätta inte för Emma men sen
kom frågan som jag hoppades inte skulle komma.. Vad stod det i SMS. Jag hittade på
och sa att det bara var mamma som bara hade undrat hur det var i skolan.

E - nej du ljuger.. Jag känner dig.
J - nej det gör jag inte det var mamma
E - visst handlade om den skåpbilen som står där.
J - nej det var mamma sluta Emma.
E - jag är inte dum i huvudet får jag din mobil då så får jag se.

Precis när jag skulle visa Emma SMS dog min mobil. Jag sa att jag behövde gå hem
för min mobil var död. Jag gick ut och sa hejdå till Emma. När jag gick förbi skåpbilen
såg jag Emma i fönstret. När jag vände mig om för att börja gå hem. Jag höll min mobil
i handen och ungefär 10 meter ifrån Emmas hus råkade jag tappa den. Jag böjde mig ner och
och när jag fick tag i min mobil reste jag mig upp. Det var något som var konstigt och till slut
kände jag någon som andades i min nacke. Jag vände mig snabbt om jag såg inte vem det var
för jag fick ett hårt slag mitt i ansiktet så jag svimmade av.

Jag vaknade och märkte att jag inte var hemma utan i en bil. Jag fick panik och börja skrika och
banka. Jag hörde en röst säga "håll käften skitunge" av en främmande man röst. Jag blev tyst.
Efter ca en timmes bilfärd stannades bilen. En man öppnade dörren och tog hårt tag i min hand.

(Jag=J kidnapparen=k)

J - jag varför just mig varför inte någon annan.
K - håll käften jävla snorunge ingen vill ha dig.
J- kalla inte mig snorunge gubbajävel.

Han drog in mig i ett brunt hus ner i källaren. Där var ett litet rum med en säng ,ett skrivbord ,några
böcker och en liten mikro.

K- säg hej till ditt nya hem.
J- ska jag va här. Vad ska man göra här.
K- inte fan vet jag. Jasså du är en sån bortskämd skitunge.
J- håll häften gubba jävel.

Jag ångra att jag sa det för en stund efter fick jag en hård smäll i huvudet. Jag skrek sluta
men han bara fortsatte att slå mig i huvudet. Jag svimmade av. Jag fråga vad klockan var och
han sa att den var 22:09. Jag la mig i den korta sängen och somnade.

KidnappadDär berättelser lever. Upptäck nu