Chapter19.Positive?!Confirmed?!

2.7K 79 18
                                    

Napabaigtad si Kiana when she heard Sandro yelling.

"I DONT CARE!CALL KIANA MANIAGO NOW OR ELSE THIS WOULD BE YOUR LAST DAY MISS BENITEZ!"

Her eyes grew wide. Si Francine! Napaginitan nga talaga ni Hitler!

"Sir i already called Kiana and she told me she is on her way na po.."

Rinig niyang sagot ni Francine.

She took a deep sigh and tumayo na. Sakto naman na bumukas ang pinto at iniluwa niyon si Francine.

Napaiyak ito ng makita siya.

Niyakap niya ito.

"Sorry napaginitan ka pa tuloy.."

Wika niya.

"Okay lang..hummm teka ang init mo ah?may lagnat ka ah!"

Francine ng masalat ang leeg niya.

Sge shook her head.

"Okay lang ako..sige na ako ng bahala dito.."

She said.

"Sure ka??"

Tanong nito.

Tumango siya at pumasok na sa office ni Hitler.

And as she expected.

Sandro's eyes turns fierce.

Namumula din ito sa galit.

"DONT YOU KNOW WHAT TIME IST MISS MANIAGO!?"

sigaw nito.

Yumuko siya.

Ang bigat bigat ng katawan niya.

She starting to feel a bit chills.

"Sorry Sir.."

Sagot niya in hoarse voice.

Manhid na lang talaga ito kung hindi mapapansin na may sakit siya.

"IF SORRY COULD TURN BACK THE LATE HOURS MISS MANIAGO!DONT EXPECT ME TO TOLERATE YOUR INCOMPETENCIES JUST BECAUSE YOU ARE MY BROTHER'S GIRLFRIEND!"

napapikit siya.

Kung wala lang siyang sakit ngayon baka nasampal at nasagot na naman niya ito.

She clears her throat.

"Im sorry again Sir.."

She said.

Napapikit siya ng hinampas ng palad nito ang desk.

"IM WARNING YOU MISS MANIAGO..DO THIS AGAIN NEXT TIME AND KISS YOUR JOB GOODBYE!HINDI KA KAWALAN SAKIN!FIX YOURSELF AND SUMUNOD KA KAAGAD SA CONFERENCE ROOM!KANINA PA SILA NAGHIHINTAY DUN!"

sabi nito at padabog na hinigit ang mga papeles sa mesa nito.

He even slammed the door.

She took a deep sigh.

Kaya mo to Kiana!

Uupo at makikinig ka lang naman dun.

Kaya mo to..!

Sabi niya sa sarili bago kinuha ang laptop sa desk niya at sumunod sa conference room.

Napahugot siya ng malalim na paghinga.

Kung malamig sa office mas malamig dito sa conference room.

"Miss Maniago where's my USB?"

Sandro asked her.

"Wait Sir naiwan ko po sa bag ko kukunin ko lang po.."

She said and was about to stood up when she suddenly felt dizziness.

Napahawak siya sa braso nito.

"Kiana??"

Takang tanong nito at inalalayan siya.

She tried to stand straight when she passed out.

"Kiana!"

Sandro exclaimed ng mawalan ng malay ang secretary sa bisig niya.

"Ohhh jeez what happened??"

Bulalas ng mga kameeting at investors nila.

Tinawag niya ang isa sa mga secretary ng vice president niya.

"Call an ambulance now bilis!"

He said and binuhat na ang dalaga.

Ibinilin na lang niya sa Vice President ang pagpapatuloy ng meeting.

Nasan ba kase si Simon?!

Sinalubong siya ng attendant nurse ng kumpanya.

"Sir what happened?"

"I dont know..she just passed out!"

He exclaimed.

"Ohhh jeez!ang taas ng fever niya!"

Wika ng nurse na agad isinakay sa ambulansya ang dalaga.

His eyes grew wide and he suddenly felt heaviness on his chest.

Na guilty siyang bigla.

Matagal na tinitigan niya ang ambulansya.

He is hesitant to go with her and stay here.

He prefer to stay here.

"Susunod na lang ako.."

Sabi niya sa nurse.

Naiwan siya sa ground floor.

He decided to dial Simon's number.

Hindi ako ang kailangan niya ngayon..

He told himself.

After talking to Simon he decided to went upstairs para sabihan ang tatlong kaibigan ng dalaga.

"Miss Villafuerte/Ezra..Miss Benitez/Francine..Miss Fores/Serena..Miss Maniago was rushed in the hospital---"

"Whatttt?!! Baket Sir?!!"

Hindi pa naman niya natatapos ang sasabihin ay exaggerated na nagreact na ang mga ito.

He frowned.

No wonder why they are bestfriends!

"She was rushed in the hospital..she got high fever..take this day us your off..Kiana needs you there..may inaasikaso pa si Simon..pwede kayong umalis if nandun na siya sa ospital.."

Bilin niya.

Agad naman kumilos sina Ezra at Serena maliban kay Francine.

"Bakit kami ang pagbabantayin mo eh ikaw ang may kasalanan nun?!"

Wika nito sakanya.

His eyes grew wide and he gulped.

Hindi siya makatingin ng deretso dito.

He feels so guilty kaya nga hindi siya makasunod sa ospital eh.

"What?!"

Pagmamaang maangan niya.

"Inuuna mo kase ang galit mo!hindi mo man lang tinanong yung kaibigan namin kung okay lang siya!kanina pa yun masama ang pakiramdam eh!nakuuu ewan ko sayo Sir..dapat talaga ang pangalan mo Adolf Hitler!"

Wika ni Francine at panay ang saksak sa bag ng mga gamit nito.

"Tara na girls!"

Wika nito at umalis na ang tatlo.

Naiwan siyang tulala.

He frowned when he saw most of his employees eavesdropping.

"Anong tinitingin tingin niyo?!GO BACK TO WORK!"

sigaw niya and nagkulong sa office niya.

He feels so guilty as fuck!

Stressfully YOURS,[MarcosBrothers FANFICTION]Where stories live. Discover now