11

7K 96 13
                                    

3000+ läsningar, woooooow, ni är helt AMAZING! Önskar att jag bara kunde ge er alla var sin kram *kraaaam*. Ni får mig att vilja skriva flera tusen böcker! Nu ska ni få läsa❤️ Puss puss!
Happy Reading<3
-------------------
Alice perspektiv:
Han har sett mig och går mot mig med bestämda steg, om jag vänder mig om och springer nu, kommer han hinna ifatt mig då?

Innan jag hann ens tänka över det står han framför mig och jag har glömt av varför jag ville springa iväg, jag är rätt så irriterad nu.

Han ställer sig framför mig och höjer på ögonbrynet.

"Jag åkte till ditt hus imorse för att hämta dig men du var inte där" säger han.

"Jag antog att du var upptagen med att mörda folk" säger jag spydigt.

Han suckar djupt "Du kan väl inte på allvar mena att du tror på den skiten?"

"Jag vet inte vad jag ska tro, det är ju helt galna rykten om dig här"

"Tror du på dem?" Säger han lugnt.

"Jag vet inte, kanske. Är det sanningen?" Frågar jag desperat.

"Ja, du borde hålla dig borta från mig." Och med det vänder han sig bara om och går där ifrån.

Vänta vad hände precis? Sa han att ryktena om att han är en mördare är sant? Jag har fått nog för en dag, jag tar ett hårdare grepp om mina böcker och går mot lektionen.

-

Lektionen går långsamt, riktigt långsamt. Det ändå jag kan koncentrera mig på är Antons ord.

"Du borde hålla dig borta från mig" Han ljuger, han vill egentligen inte att jag ska hålla mig borta från honom. Han sa faktisk att jag borde hålla mig borta, inte att jag ska.

Vad snackar jag om, jag har känt honom i knappt en dag och jag vill lita fullständigt på honom? Lugnt i stormen nu.

Lektionen tar äntligen slut och jag går ut mot skåpen. Helt plötsligt blir jag knuffad och upptäcker att någon drar mig i armen in i ett mörkt rum.

Inom några sekunder hörs ett knäppande läte och ett dunkelt gult ljus sprids i den lilla städskrubben, jag tittar upp och ser att Josefin står framför mig helt och hållet uppe i varv.

"Det är en sak du måste veta" säger hon.

"Victor berättade att en kille som heter Elias på hans fotbollsträning hörde från hans mamma som är med i en syklubb och hörde från en annan mamma att" sa hon på ett enda andetag innan jag stoppade henne.

"Kom till saken bara!" Säger jag irriterat.

"Juste, jag har en tendens att babbla på när jag är nervös. Anton dränkte aldrig någon, det var bara några skitungar som tyckte att det skulle vara roligt att säga det till en lärare, han har typ utegångsförbud, ingen elektronik eller nått sånt enligt en av hans kompisar, det var allt bara ett missförstånd"

"Och du säger detta till mig för att?" Frågar jag irriterat.

Josefin blir förvånad och slår nästan i huvudet i en hink när hon backar. "Eh jag såg hur ledsen du blev när jag berättade om det igår så jag tänkte att du skulle vara på bättre humör om jag sa detta"

"Tack men jag tänker inte umgås med Anton mer, han har valt att hålla sig undan mig så jag gör detsamma." Det är det sista jag säger innan jag går.

Det var en ganska vettig förklaring men om han vill erkänna sig skyldig till detta är det hans val inte mitt.

Antons perspektiv:
Fuck.

Jag bankar näven hårt mot skåpen så att personerna runt om hoppar till.

Varför har den tjejen en så stor effekt på mig? Efter bara några dagar, är detta normalt?

Nej det är det inte. Jag behöver en cigg.

Utan att fundera mer går jag ut mot rökrutan och ställer mig vid väggen och tar fram paketet.

Rökning dödar

Jag vet, men det lugnar mig så jag bryr mig inte.

Jag sätter den mellan tänderna och tänder, drar in luft och fylls nästan genast av lugn, även om händerna fortfarande skakar.

Plötsligt kommer någon runt hörnet och ställer sig snett framför mig och håller fram handen.

Alice.

"Vad vill du" säger jag och försöker låta dryg.

"Ge mig paketet, och tändaren" säger hon och överraskar mig.

"Jag trodde inte du rökte" säger jag och ger henne tveksamt paketet.

"Det gör jag inte heller" hon stoppar paketet och tändaren i fickan "Men även fast vi inte är med varandra tänker jag inte låta dig förstöra ditt liv genom att röka" och med det går hon sin väg men innan tar hon ciggen från mina fingrar och stampar på den, jag är för överrumplad att jag inte kan förmå mig själv att göra någonting förutom att titta efter henne med stora ögon.

Hon bryr sig om mig
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
Blev inspirerad av delenainmyheart  och "när snön faller" som hon har skrivit, på rökscenen för det händer typ så i den också. Sjukt bra bok som jag tycker ni ska läsa när ni läst klart denna ;)

Skriver nog ett till imorgon om jag hinner! Kramis :))

Trouble Where stories live. Discover now