~Kapitel 2~

70 4 0
                                    

Så fort jag kom hem sprang jag upp för trappan upp på mitt rum och slängde ner väskan på golvet, öppnade min skrivbordslåda och tog fram ett skärblad från en fick kniv och drog upp ärmen och drog det vassa bladet mot armen vid mina err på armen som jag tidigare gjort med samma blad.
Jag skärde mig kanske i 4 min jag kollade på blodet som rann ner från min arm till bordet...

Jag tog en servett från köket och sedan sprang jag upp till mitt rum och torkade av blodet från mitt vita skrivbord och sedan från min arm

_

Jag sjukanmälde mig från mammas data jag hadde jort det en massa gånger och konstigt nog så märker mamma inget.

_

Jag hörde hur ytter dörren small igen och in kom Filip och skrek fan.

Jag-Vad fan har hänt nu da?!

Filip-Jag har blivit avstängd igen!

Jag-pga?

Filip-Vem fan tror du!!!

Jag-Alex eller hur?

Filip-Klart det är Alex!!!

_

Jag satt och skrollade på instagram och såg Aaron_Collins nya bild jag laikade den och började tänka på när jag fick världens största chrush på honnom i typ 7:an och har fortfarande en enorm chrush på honnom.

Men jag vettefan om det var tur eller otur att han valde samma lije som mig eller jag som valde samma linje som honnom.

Jag minns första dan efter att pappa försvann han var den enda som nt sa något andra sa att han hadde tagitt självmord, att han flyttade men jag tror nt han är borta jah tror att han lever och att han är någonstans och tänker på mamma, mig och Filip

_

•Aarons POV•

Kl 22:38

Jah kollade på henne hon satt och pratade med någon på telephonen och det var förmodligen Josefin hennes gamla vän som flyttat till göteborg.

Hon skrattar, hon är glad nt så som hon är när hon är i skolan eller överhuvudtaget när jag ser henne, hon är alltid sliten när jag ser henne i skolan, hon orkar nt mer.

Ibland frågar jag mig själv vrf jag holler koll på henne och helt ärligt vet jag nt.

Hej jag igen hoppas ni står ut med de tråkiga kapitlen ensålenge låvar det blir bättre snart

Sry för stavfel och annat

Stay strong💪

//Mikis

My Wolf BoyDär berättelser lever. Upptäck nu