3. Min Hemlighetsfulla Pojkvän

Kapitel 3 Ett Jobb

Klockan ringde av att en kund ville ha hjälp, diskvagnen fylldes ganska så fort, min kollega var snabb med beställningarna och fick stötta mig emellanåt för att hitta knapparna på kassan. Lunchen hade ett väldigt tempo. Skiftade mellan torka bord, skicka in disk i diskmaskinen, lyssna på klockan, hjälpa kunder, ut med varmdisk ur maskinen och ladda om, mer kunder. Mat som skulle ut, ny diskvagn, torka bord. Tömma disken, fylla på kylarna, hjälpa bagaren. Mer kunder, lyssna på klockan, leta knappar på datorn, disk. Det var ungefär så min första dag såg ut och när mitt pass var över hamnade jag hemma i soffan. Rätt så mentalt trött. Men det var ganska roligt, vi hade ju att göra. Jag skulle jobba morgonpass, vilket innebar från fem till två, precis efter det värsta över lunchen. Sen fanns det en andra morgonpass mellan sju och tre. Ett stängningspass mellan två och åtta. Eller ja det var grundpassen, men hade de många beställningar så fick man börja tidigare om möjligt. Men det var ett jobb och ärligt tror jag att jag skulle trivas med det rätt så bra, behövde bara komma in i det. Jag log fånigt innan jag fick ett ryck och sprallade till. Jag tjoade högt innan jag satte mig upp. Min rörelse frös till när jag såg Aidens blick då han garanterat hade sett mitt sprallande och hört mitt tjoande. Jag sänkte mina armar och bara kollade på honom. Han skrattade till sist till och skakade på huvudet när han tog av sig tjocktröjan.

"Jag tar det som ett gott tecken", sade han och granskade mig. Jag satte mig rakt, sneglade på honom och försökte att inte få ett till ryck av lycka. Men kunde inte hålla mig utan tjoade, ställde mig upp och snurrade förbi honom för att rymma. Han fick tag på min arm och drog in mig i kram.

"Roligt att se dig så glad", sade han och pussade mig på kinden innan han släppte mig. Jag bara fnittrade okontrollerat och kunde inte sluta le som en idiot. Han skakade på huvudet och försvann in i köket. Jag bara kollade efter honom innan jag bet mig i läppen. Jag snurrade ett varv och hoppade ner i soffan igen. Jag ringde till mels.

"Yao?" svarade hon. Nu när jag tänker efter så brukade hon inte svara så förr, kanske är det tack vare att vi umgås med killarna, men vad vet jag.
"Hallo", svarade jag och fnittrade igen. Hon skrattade till svars.
"Låt mig gissa, jobbet är ditt?"
"YES!" Vi båda små skrek i telefonen fjantigt nog innan vi skrattade.
"Fan vad kul Clariz!" Vi pratade väldigt fort om detta, jag berättade om min dag och mina kollegor jag hade.

Jag små sov där jag låg i soffan, blinkade till och såg lampan.
"Så vad tycker du om ..." Aiden tystnade när han fick syn på mig. Han skrattade åt mig innan han lade huvudet på sned. "Gissar på att du inte har en aning om vad jag pratar om", påpekade han. Jag gjorde ett halvhjärtat försök att grimasera innan jag satte mig segt upp.
"Förlåt ..." Han satte en hand på mitt huvud när han gick runt soffan."Det är lugnt", sade han och ställde sig framför mig för att dra upp mig. "Men jag tror jag ska dumpa dig i sängen istället." Jag kunde gissa att klockan inte var så mycket, men jag skulle upp relativt tidigt så jag följde bara efter honom tills jag hamnade i en hög på sängen. Tvärsöver och fullt påklädd. "Clariz?" Jag hummade och rullade runt så jag hamnade på sidan.

Jag suckade svagt och lyckades lokalisera mig. Rummet var mörkt och varmt, jag hörde Aiden sova bredvid mig. Jag hade inga större minnen på vad som hände efter att han lämnat rummet, mer än att han hade sagt något innan jag slocknade helt. Jag lade ingen större tanke på det utan blundade igen för att fortsätta sova.