Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Klockan tjugo i elva möter jag upp Noel vid hållplatsen till tunnelbanan i Zinkensdamm. Vi tar plats vid två lediga säten, pluggar in hörlurarna i varsitt öra för att fördriva tiden med musik och varsin cider i handen.
På kroppen har jag tagit på mig en svart tight klänning med små glitterkorn. Fötterna var beklädda i ett par svarta klackskor och den lilla väskan jag bar över axeln var även den svart med gulddetaljer. Egentligen var jag inte så mycket för guld, men ikväll passade det. Noels ben var klädda i ett par svarta jeans som satt perfekt på honom, på överkroppen hade han satt på sig en vit kortärmad tröja. Skorna på hans fötter var ett par vita sneakers och han hade en svart jacka över hans vita tröja. Vi matchade och trots att jag själv aldrig skulle kunna se oss som ett par hade det inte förvånat mig ifall de i omgivningen hade tagit det för givet. Speciellt nu när vi satt så tätt intill varandra, mitt huvud vilandes mot hans axel och Noels arm om mina axlar.
Vi hoppar av vid hållplatsen som ligger närmst klubben, vilket är vid Östermalmstorg och börjar dra oss mot klubben som det skulle ta ungefär femton minuter att gå till. Ikväll var ännu en av Sveriges varma sommarkvällar och därmed behövdes ingen jacka för min del.
En månad och fyra dagar sedan jag befann mig här på denna bar med Dantes läppar mot mina, för första gången. Den kvällen glömde jag honom, tillräckligt mycket av Dantes sällskap att jag inte tänkt på honom sedan den kvällen. Det har redan gått en månad sedan Dante fick mig att må så bra. Idag är han en del av mitt liv, eller inte riktigt på det sättet jag önskade mig att han skulle vara. Det hela är egentligen så komplicerat. Jag känner inget för Dante förutom en stark attraktion. Hans beröring, hans sätt att prata till mig och blickarna han ger mig får mig att må så otroligt bra.
När han är med Hailey känner jag en irritation, vilket kan vara pågrund av att jag mer än allt vill vara den som får röra honom över hela kroppen. Framför alla. Att se hennes händer över hela Dante, se honom röra hennes smala kropp äcklade mig. Jag känner honom knappt, för trots att jag umgåtts med Dante så känner jag han knappt. Jag vet bara ytlig information om honom. Det syns på Dante, att han är full av hemligheter som han inte verkar vilja avslöja. Han har ett högt temperament och kan gå igång så snabbt. Ibland förstår jag mig inte på honom.
"Vad är det med dig och att alltid tänka så mycket när vi går ut?"
Skrattar Ines och ruskar till mig. Vi har nästan precis kommit in till klubben och har tagit plats vid ett tomt bord nära baren för att påbörja kvällen med alkohol. Alkoholen som skulle få oss att glömma verkligheten, bara för ikväll. Vi träffade på Ludwig, Axel, Fabian, Valter och Ines inne på klubben.
"Men käft! Bara för att min mun är stängd betyder väll inte det att jag tänker så mycket!"
Lögn, jag tänkte ju alldeles för mycket. Jag reser mig från bordet vi nästintill direkt slagit oss ner vid och går bort till självaste baren där jag sätter mig på en av barstolarna.
