De där trettioåtta trappstegen som det tar från bottenplan till din dörr på våning 3 känns som en evighet och direkt när jag når din dörr så ringer jag så hastigt på ringklockan så att din granne mittemot öppnar dörren. Mina andetag är flåsiga och pulsen är hög efter att ha sprungit fem kvarter som det där från din studio och din lägenhet.
Du hinner nästan inte ens öppna din ytterdörr innan jag lägger mina armar om dig och jag tror att du förstår varför jag är här för du lutar din panna mot min och sedan bryter vi både två ihop i varandras famn. Där står vi en fredag efter lunchtid och torkar varandras tårar.
YOU ARE READING
Heartbreak/ Dante Lindhe
FanfictionSaker har förändrats sen jag såg dig för första gången för lite mer än två år sedan på Marie Laveau när du stod i rökrutan med en cigg i handen. Marie Laveau som gått och blivit vårt ställe är numera permanent stängt och att du och jag glider allt m...
