Alva

Skolan och mobbningen

Att börja i förskoleklassen var det pirrigaste jag någonsin varit med om. Jag var äntligen en stor tjej som började skolan. Jag hade med mig Karin (Jag och hon på bilden) men jag träffade även Elton. Han var väll bara en kompis till en början men sen så blev vi ihop och va ihop tills 2an. Minns inte så jätre mycket av lågstadiet mer än att Elton började slänga alla saker jag gav han och att jag och Karin växte ifrån varandra för att hon hittade andra. Hade inga vänner då för jag alltid fäste mig vid en och karin var den personen. I 3an var vi tvungen och splittra klasserna för att det började flera ifrån en annan skola och vi blev för många i varje klass. Jag fick inte med mig Karin. Jag hade ingen. Men efter ett tag så började jag prata med en tjej i min dåvarande klass som heter Edit. Minns inte hur eller när som vi började prata med varandra men vips så var vi bara vänner. Vi blev osärbara. Det va vi mot världen. Dock fanns det en tjej. Emma. Hennes prio har nog alltid varit att förstöra för alla. Hon försökte ta Edit ifrån mig och jag minns inte ifall hon lyckades men jag vet att hon var med och hängde med oss på rasterna och jag kände mig mer och mer utanför. Edit var ju min kompis. Men Emma ville bara skapa drama så vi kickade henne ifrån vår vän grupp och så var det äntligen bara jag och Edit igen lika osärbara som innan.

4an.
En tid jag bara vill glömma. Första gången jag skolka, nya lärare och mobbning. Då var jag tillsammans med en kille som heter Hamza. Han var troublemaker och är säkert fortfarande. han hade 3 personer som han hängde med som var lika stökiga som honom. Han fick mig att skolka för första gången. Eller det kanske inte riktigt var att skolka men vi missade en lektion genom att springa i korridorerna med hans vänner. Det tog slut mellan oss. Det var som att alla började hata mig från ingenstans. Mobbingen börja. Fick höra dagligen folk som förklarade för mig hur "jävla ful jag var", att jag ser ut som en elefant och att jag är ett fetto. Minns den dagen än idag och det är mer trauma än mammas sambo. Hamza och hans vänner hade slängt min skoldator i soptunnan och dom vägrade ge tillbaks den. Dom tog med soptunnan med in i grupprummet bakom klassrummet och dom skrek till mig hur fet och ful jag är. Jag hade armarna på bänken och pannan mot dom och bara grät. Det värsta av allt var att vår lärare bara stog och kolla på. Ingen gjorde nått. Alla bara satt och kolla på när dom slängde skit efter skit på känsliga lilla mig. Dom fortsatte såhär ända upp till 6an. i 5an så blev min depression som jag hade sen jag var fem ännu värre. (TW!) jag började självskada för att på nått sätt glömma deras röster som fortfarande ett år efter ekade konstant i mitt huvud. Det hjälpte ett litet tag men det kom tillbaks lika fort som de försvann. Sen den dagen har jag inte kunnat äta normalt. Skrevs in på soc hos en familjebehandlare men jag skrevs ut så fort som jag skrevs in. Dom tyckte väll inte att dom kunde hjälpa. Efter det skrevs jag in på ungdomsmottagningen för att prata om min depression med en kurator där. Hon hjälpte mig inte på något sätt. En remiss skickades till bup men jag var för ung för att skrivas in där så jag fick vänta. Sommaren 2021 så var jag inskriven där.