Förbjuden kärlek - Jolex

Champagne

Ljudet utav små, små svaga hjärtslag fyllde hela rummet.

-Där har ni eran bebis, sa en barnmorska och pekade på skärmen.

Josef klämde om Alexs hand hårt och lutade sig ner för att pussa hennes panna. Hon kollade upp på han med vattniga ögon och log. Sen kollade hon tillbaka på skärmen och den lilla, lilla figuren som visades där. Hon kunde inte förstå. Det där var deras barn. Deras alldeles egna lilla barn. Det var så himla litet. Men ändå kunde man se att det var ett litet barn. Man såg till och med hjärtat slå. Den oro som hon haft ifall de verkligen skulle behålla barnet eller inte, försvann så fort hon såg den där lilla figuren.
Allt kändes så självklart nu.

Josef satt bakom ratten och Alex bredvid. Hon satt och kollade ner i sitt knä på de bilder de fått utav barnmorskan för en liten stund sen. Hon kunde inte sluta kolla. Hon kollade på varenda liten detalj, och allting fick henne att vilja gråta av lycka. Kanske var det hormonerna. Eller så var hon faktiskt bara genuint glad. Men hon vågade inte erkänna det riktigt än.

Josef släppte sin blick från vägen och kollade på Alex som satt med en tofs högt uppe på huvudet, ros röda kinder och solen som sken direkt på hennes ansikte. Han fick påminna sig själv om att han körde bil, för annars skulle han aldrig ha slutat kolla på henne.

-Vet du hur mycket jag älskar dig?

Alex släppte blicken från bilderna och kollade upp på han. Hon log och kollade på honom med de där ögonen som hon hade gjort första gången de pratade med varandra.

-Kanske en aning, sa hon och flinade. Sen tog hon tag i hans hand och drog den upp mot hennes läppar för att placera en varm kyss.

-Hörni mina vänner, det är ju ändå fredag så varför kan jag inte få bjuda er på middag ikväll?

Hela gruppen kollade på Martin med funderande ögon.

-Ikväll? Sa Oskar medan han stod och åt på några kakor.

-Ja vad sägs om den där nya restaurangen på torget? Den där italienska eller vad det var?

-Jag är på! Sa Steinar och högg efter ett äpple i fruktskålen.

Josef kolla lite diskret på Alex för att se ifall de var med på idén. Hon nickade och han vände sig om mot Martin igen.

-Vi kommer.

-Vi? Fråga Jenny och flinade.

-Va? Jaha ehh..jag kommer, sa Josef och försökte rädda upp det. Alex kollade ner i marken för att gömma sitt flinande.

-Jag kommer med! Sa hon sen och kollade på Josef som nu var röd i ansiktet.

-Ser det okej ut?

Josef lyfter på ögonbrynen och kollar på henne.

-Okej? Det ser fantastiskt ut, säger han och går fram bakom henne i spegeln. Hans händer smeker längs hennes kurvor och landar tillslut på magen. Där stannar de. Hon  faller bak huvudet och lutar mot hans axel. Hon lägger sina händer på hans och kollar sen in i spegeln igen på deras ihop virade händer.

-Vi måste berätta för de.

-Vilket av de? Skojar han och syftar på ifall de ska berätta om deras relation eller barnet.

Hon skrattar och vänder sig om i hans famn.

-Båda. Men först oss.

Han nickar och drar sina händer längs med hennes midja och rygg.

-Du är så snygg.

Hon höjer på ögonbrynen och skrattar till lite.

-Du ser inte så dålig ut du heller, säger hon och stryker sin hand längs med hans bröst.

Alla satt samlade runt ett bord. Alex och Josef satt bredvid varandra. Som vanligt. De trodde att de var så bra på att dölja deras relation. Men alla såg det så tydligt. De kom till restaurangen tillsammans. De satt sig bredvid varandra direkt. De satt och små viskade till varandra. Det var som om att de hade sin egna lilla middag och resten utav gruppen bara kollade på.

-Så i med dricka i allas glass, sa Martin till servitrisen som fyllde deras glas med champagne.

Oskar och Steinar sträckte fram glassen för att tävla om vem som skulle få först. Jenny och Ayda himlade med ögonen över deras barnsliga beteende.

Alex och Josef var så inne i deras egna lilla konversation att de inte märkte att servitrisen stod och hällde upp champagne i deras glas. Precis innan drickan nuddade Alex glas stoppade hon honom.

-Det är bra för mig tack! Sa hon och gav honom ett leende.

-Men Alex skärp dig! Jag bjuder ju! Sa Martin och reste på ögonbrynen.

-Nej men det är bra tack ändå!

-Sen när har du tackat nej till champagne, säger Iskar och kollar på henne fundersamt.

Alex vet inte riktigt vad hon ska säga så hon rycker lite på axlarna och kollar ner på bordet. Josef sitter bredvid henne och flinar. Han nästan börjar skratta. Men hon tar tag i hans ben och klämmer till han lite löst för att han inte ska göra några ljud av sig.

Jenny kollar på de igen med undrande ögon. Sen uppmanar hon Alex att ta ett glas ändå. Det är ju faktiskt fredag! Plus att Martin bjuder. Men Alex nekar igen.

-Va är det för fel på dig? Är du gravid eller? Säger hon på skoj och tar upp sitt glas för att ta en liten sipp.

Både Alex och Josef stelnar till och stirrar på Jenny. Hon kollar tillbaka mot de och plötsligt har de en stirr tävling. Jenny nästan sätter i halsen och ställer ner glaset snabbt när hon fattar vad deras blick betyder.

-Ni skojar.

De bara blinkar och säger ingenting.
De andra kollar på de förvånat och undrar vad det är de pratar om. Alex börjar känna sig obekväm av att ha alla blickar på sig så hon tvingar fram ett leende och skrattar lite tyst. Sen kollar hon på Josef som sitter med ett chockat leende.

Josef vänder sig om för att kolla på Alex en snabbis. Det är tyst runt bordet. Alla ögon är på de. De vänder sig om samtidigt och Alex tar upp händerna.

-Shit happens, säger hon sen och kollar ner på magen.

Allas munnar öppnades nu och de satt helt tysta med stora ögon, stora munnar och stirrade på de.
Oskar började kolla runt lite på de. Sen pekade han på Josef, sen Alex, sen Josef igen och tillslut fatta han.

-Åh jävlar, sa han och la handen om hakan.