NIONDE DECEMBER

1.2K 97 15
                                    

O S C A R

Jag var fortfarande lite rädd. Jag hade blivit påtvingad att följa med Felix på en fest. Det var bara onsdag, jag förstod fortfarande inte vem som hade en fest på onsdagar?

Tillbaka till saken. Han hade mött upp något gäng. Alla i gänget såg livsfarliga ut. Jag passade verkligen inte in.

De skulle bryta sig in på Systembolaget, då det tydligen var de som skulle köpa alkoholen till festen. Jag var rädd, tänk om jag skulle få all skuld för något jag inte hade gjort? De var säkert mycket snabbare och starkare än mig. Tänk om vi blev tagna av polisen, men de kunde springa ifrån?

Helst av allt ville jag bara springa bort, men Felix hade direkt förklarat för mig att han skulle bryta nacken om jag stack. Men ack vad gärna jag bara ville försvinna.

Felix gick längre fram tillsammans med de andra killarna i gänget. Alla fyra gick och rökte. Jag kände nästan hur jag ville hålla andan. Felix vände sig om mot mig och himlade med ögonen.

"Oscar sluta sega för i helvete!" utbrast han. "Vi är redan sena!"

Jag suckade och bet mig försiktigt i underläppen. Jag släntrade efter dem och tittade ner i marken. Jag ville verkligen inte göra det här. Felix tittade dömande på mig och himlade med ögonen.

"Tänk om vi blir tagna av polisen", mumlade jag tyst och tittade på honom.

"Håll bara käften din mes", suckade han. "Jag har gjort det här hundratals gånger och aldrig blivit tagen av den där jävla snuten."

Det skrämde mig verkligen att han tydligen hade gjort det här flera gånger förut. Men ändå kändes det normalt – för att vara honom. Han hade säkert gjort hundratals andra olika saker också.

Plötsligt var vi framme. Felix stoppade alla och tittade sig runt omkring. Han pekade, gestikulerade, gav ut order till allihop. Tillslut landade allas blickar på mig.

"Oscar!" ropade han. "Du står och vaktar."

"M-men-", började jag förskräckt.

Men jag hann inte mer än så. De bände med en kofot upp en stor port och försvann snabbt. Inget larm gick, inget tecken på att vi skulle bli tagna på bar gärning.

Även fast jag kände att jag kanske kunde andas ut för någon sekund, så gjorde jag det inte. Mitt hjärta gick på högvarv och min andning likaså. Jag tittade åt vänster, åt höger, åt vänster, åt höger gång på gång.

Plötsligt hörde jag någon skrika inifrån – om det var av misslyckande eller glädje kunde jag inte urskilja. Killarna knuffade sig förbi mig och sprang för allt de förmådde. Sist ut kom Felix. Allihop hade fullt med sprit i händerna, så jag antog att skriet var av glädje.

"Okej, okej", sa Felix triumferande. "Skynda nu, alla väntar."

-

HAHAHAHA jag är så dålig på det här.

Jag är så trött och så förkyld, jag vill bara ligga i min säng och vila, äta, skriva och kolla Youtube.

Men en positiv sak med idag; på HKn ska vi baka julsaker!!! JAG KOMMER FÅ ÄTA LUSSEBULLAR

Kan ni hitta något positivt med idag?
Är det att du slutar tidigt, är det lunchen, är det att du inte har några läxor?
Tell me!

Merry Christmas, asshole » foscarWhere stories live. Discover now