Tjugo

7.7K 141 142
                                    

Jag släpper ut tårarna när jag springer igenom korridorena påväg till toaletterna. Plötsligt dunsar jag in i någon så att jag nästan trillar ner på golvet.

"Åh skit, hur gick det?" frågade rösten och jag hörde direkt att det var Ogge. Jag tittade upp på honom med mina svullna röda ögon och mascaran som antagligen låg utkletad.

"Men vad har hänt?" frågar han oroligt och jag lägger armarna om honom och snyftar mot hans tröja.

"Jag-jag vill hem" snyftar jag och känner hur han strycker sin hand över min rygg.

"Vi åker hem till mig, hjärtat" säger han och jag släpper kramen. Han tar min hand och flätar ihop våra fingrar.

"Jag måste ta mina saker ifrån skåpet" säger jag och drar med honom mot skåpen.

När vi närmar oss mitt skåp så halkar jag på antagligen något papper, men Ogge fångar mig innan jag faller till golvet.

"Vad är detta?" frågar han och tittar ner mot saken jag halkade på.

När jag tittade ner mot den också så såg jag direkt att det var ett utav korten. Han plockade upp kortet och vände på det, han tittade på kortet länge innan han tillslut kollade på mig.

"Var detta varför du va ledsen?" frågade han och jag nickade svagt.

"Det är okej om du lämnar mig som Linn gjorde" mumlar jag och biter mig löst i läppen.

"Nej Sara, jag kommer att slå ihjäl honom" säger Ogge medans han river kortet i bitar.

"Kommer du?" frågar jag och han kommer nämre mig.

Han lägger sina händer på min midja och kysser mig snabbt i pannan.

"Det han har gjort mot dig är inte okej" säger han och jag svalde ner klumpen som bildades i min hals.

"Men jag kanske förtjänade det" mumlade jag.

"Vaddå förtjänade det?"

"Jag låg med honom för att såra dig ju, bara för det som hände på måndagen efter helgen vi umgicks" suckade jag fram.

"Du förtjänade ändå inte detta bara för det" mumlade han och jag nickade svagt.

"Förlåt" sa jag ostadigt fram.

"Varför ber du om ursäkt?" frågade han.

"För att jag följde med Felix hem, när den enda jag ville följa med hem var dig" svarade jag.

"Glöm det nu hjärtat. Jag finns här ändå"
-------------------------------------------------------------

Jag har en fråga till er..

Hur gamla är ni som läser? :)

Jag har aldrigDär berättelser lever. Upptäck nu