Vargen i mig

Äntligen hemma

Jag vaknar av att klockan ringer. Varför nu jag sover ju så skönt. Jag kom på att Kevin kommer om 20 min då ska jag ha fixat frukost. Så det är bara att gå ner och fixa det med en gång. När jag hade fixat färdigt hör jag att en bil svänger in på gården. Det måste vara Kevin vem annars skulle det vara? Så jag gick ut och ser att flocken böjer huvuden och kramar honom. Men han avbryter kramarna när han ser mig. Han öppnar sina armar och jag springer upp i hans famn. Ååå så jag har saknat detta. Jag kysser honom mjukt och han besvarar kyssen.
J-har fixat frukost så det är bara att gå in
K-Ååå vad gott är hungrig så det passar perfekt.
Han släppte inte ner mig utan bar in mig sen satte han sig. Jag var kvar i hans famn vilket inte gjorde något. För det är detta jag har saknat
K-har dem varit duktiga?
J-ja vi har haft jätte mysigt
K-har du inte saknat mig?
Sa han med en fundersam min
J-klart jag har gjort det
Sen kysste jag honom. Jag vill inte gå till skolan än. När Kevin hade ätit klart drog jag han i armen och gick mot kontoret. För det fanns lite saker som måste fixas. Han log när han gick in och hämtade något. Jag såg att det var en skylt. På den var det inristat mitt och Kevins namn och Alfor över moon shadow flocken (flocken heter så har äntligen bestämt mig för namnet?
Jag log mot honom och kysste honom. Vi ska leda denna flocken i hop. Jag var trött så vi gick och la oss. Ändå var klockan bara 12 men att fixa med flock saker gör en trött. Kevin la sig bakom mig sen kände jag en stark arm om mig. Då somna jag med en gång. Detta är vad jag behöver hans trygghet.