Kapitel 1

6.8K 121 80
                                    

Irriterat ryckte jag ur hörlurarna från öronen.
Jag tog mig ur mitt lilla rum, eller rum och rum, det var bara en säng med en dragdörr. Högljutt klampade jag ut till soffgruppen där Gabriel, Oskar och Erik satt. De satt skrikandes runt soffbordet med chipspåsar överallt och spelade FIFA på den lilla teven som vi hade i husbilen.
"Varför var jag tvungen att dela husbil med tre grisar som er?" utbrast jag irriterat.
"Vi älskar dig också, sis" ropade Gabriel utan att vända blicken mot mig.
Jag suckade irriterat och gick ut från husbilen.

Mamma och pappa satt i varsin solstol utanför deras husbil. Båda två vända sina blickar mot mig.
"Snälla får jag bo i er husbil istället? Vi har varit här i två dagar och killarna går mig redan på nerverna. Hur ska jag klara fyra veckor till?" gnällde jag.
"Tyvärr, gumman, det får inte plats. Du och dina bröder delar på den största husbilen. Ni måste kunna hålla sams" sa pappa. Jag suckade ljudligt för att visa min besvikelse innan jag vände på klacken och gick iväg.

Det var tidig kväll. Julimånad hade precis börjat och den riktiga sommarvärmen hade äntligen dragit in över Sverige.
Jag älskade sommaren. Men varje år åkte min familj till Öland för att campa. Vi bodde i två husbilar under fyra veckor. Visst, det var jättemysigt, men för varje år som gick blev jag mindre och mindre exalterad för sommarens camping. Jag älskade den här campingen, det var inte det. Grejen var att jag behövde lämna alla mina kompisar i Stockholm i fyra veckor och var tvungen att umgås med mina tre bröder, dag in och dag ut.
Vi hade alltid stått varandra nära. Alla tre var äldre än mig och därför tog de hand om mig och var väldigt överbeskyddande. Jag var den yngsta och jag var den enda tjejen, vilken gjorde mig till den perfekta att retas med. Dessutom gjorde de oftast bara tråkiga saker som att spela FIFA, haffa tjejer och spela fotboll. De ville inte ligga på stranden hela dagarna och inte snacka skit om killar.
De var även ute på fester ganska många kvällar under semestern här på Öland, som jag aldrig fick följa med på. "Du är för liten", "Det kommer vara alkohol", "Du är inte redo", dessa ursäkter fick jag höra gång på gång. Inte för att jag egentligen ville festa med mina bröders kompisar, men jag hade alltid så extremt tråkigt.
Jag var sjutton och hade precis gått ut första ring. Gabriel var tjugo, Oskar och Erik var nitton båda två, de var tvillingar. Det var ingen jättestor åldersskillnad mellan dem och mig men ändå behandlade de mig som en liten fyra-åring.

Mina steg styrde ner mot bryggan vid den skymda delen av stranden. Det var nästan aldrig folk där. Ibland kunde det vara en familj eller ett ungdomsgäng som grillade vid grillplatsen, men oftast var det tomt. Det var det jag gillade med det stället. Det var lugnt och tyst. Jag kunde slappna av och släppa alla problem.
Men just idag satt ett killgäng vid grillplatsen. En djup suck lämnade mina läppar men jag bestämde mig för att gå ut på bryggan i alla fall.
"Eyy, du!" ropade en kille från gänget precis när jag hade satt mig ner på bryggan. Ännu en suck lämnade mina läppar. Jag ignorerade ropet.
"Hallå!" fortsatte killen ropa. Irriterat vände jag mig om.
"Kom hit vetja!" ropade han när han såg att jag hade vänt mig mot honom.
"Fan heller!" ropade jag tillbaka och vände mig om igen.
Jag var rätt kaxig av mig. Det var något man var tvungen att lära sig när man bodde med tre bröder.
"Låt henne vara, Max" hörde jag någon annan röst säga med en tröttsam ton.
Jag log för mig själv.

Leendet försvann när jag hörde och kände steg på bryggan.
Jag vände mig om och möttes av en lång kille med orangeaktigt hår.
"Varför sitter en så vacker tjej som dig alldeles ensam här?" frågade killen en aning sluddrandes. Han verkade inte helt nykter.
"Dra bara, jag orkar inte" mumlade jag och vände tillbaka blicken mot havet.
"Kaxig brud vi har här" utbrast han imponerat.
Jag suckade ljudligt.
"Max!" ropade någon från stranden.
"Komigen, vi har alkohol" bad killen, som förmodligen hette Max. Jag fnös.
"Gå tillbaka till ditt töntgäng och fortsätt dricka alkohol om du nu tycker att det är så coolt" svarade jag.
Ytterligare steg hördes på bryggan. Jag vände mig om igen. En kille med blont, lockigt hår drog tag i Max axel.
"Max, lämna henne ifred sa jag ju" utbrast killen med lockigt hår. Han puttade iväg Max. När Max var halvvägs in till stranden vände sig den andra killen mot mig. Vi mötte varandras blickar. Hans blåa ögon granskade mig.
"Sorry för min vän, han har druckit lite för mycket" mumlade killen med ett dovt skratt. Jag log bara som svar.
Det blev tyst och stelt.

"Har inte vi setts förut?" frågade han efter några tysta sekunder.
Jag skakade tveksamt på huvudet.
"Inte vad jag minns" svarade jag.
"Jo, vänta. Vi går ju för fan på samma gymnasium! Visst går du på Sällebergsgymnasiet?" utbrast han.
Jag skrattade till och nickade sakta. Vad pinsamt att jag inte kände igenom honom. Skolan var ju liten, såklart jag borde känt igenom honom.
"Men du ska börja tvåan va?" frågade han.
"Yes, naturlinjen" svarade jag.
"Ah, jag börjar trean på estet, musik" sa han. Jag log som svar.
Tystnaden la sig återigen över oss.

"Jaja, vi ska inte störa dig mer. Men kom bort om du vill. Vi ses väl förmodligen igen" sa killen som ett avslut på samtalet.
"Jag heter Ludwig förresten" la han snabbt till. Ett sött leende spred sig på hans läppar. Han var snygg.
"Julia" svarade jag bara enkelt och log.
Ludwig vände sig om och gick tillbaka till sitt gäng vid grillplatsen.
Jag vände blicken mot horisonten. Leendet var kvar på mina läppar.

•••
NY BOK, NYA MÖJLIGHETER!!!
Äntligen en ny bok!!!!! Tycker ni den verkar bra? Vill ni att jag ska fortsätta på den?
Kommentera svar på frågorna och kommentera vad ni tycker om kapitlet! Glöm inte heller att rösta och tipsa vänner och familj om mina böcker!!

OBS, vissa av er kanske har läst en liknande bok som heter My own badboy skriven av @YourFoooStories så jag vill bara säga att det är jag som har skrivit alla böcker på det kontot också (för några år sedan), så jag kopierar ingen annan, bara mig själv. Och nej boken kommer inte vara som den utan det är bara början, det här med campingen osv. Ni får se!!!

En grej till som jag gärna vill ha svar på. Jag vill gärna sprida mitt konto på alla möjliga sätt och därför undrar jag om ni skulle vara intresserade av en liten tävling. Tävlingen skulle förmodligen gå ut på att man ska ge mig (det här kontot) en shoutout på någon social media och vinnaren får vara en stor roll i denna bok (Julias bästavän)!!
Jag har INTE börjat tävlingen, utan jag undrar om ni ens skulle vara intresserade? Kan alla som skulle vilja vara med i en sådan tävling kommentera så att jag vet om det ens är värt det!!!
Puss & kram <3

all kärlek, din RomeoWhere stories live. Discover now