Jag våldtog en 14- åring

Kapitel 13

( en vecka senare )

Emmas perspektiv... Vi måste ge oss fort iväg innan mamma vaknar. Jag tänker inte säga hejdå för hon kommer aldrig låta mig åka. Jag gick ut till taxin och la in väskorna och gick in och hämtade Nelly och satte henne i baksätet. Jag kände mig dum av att bara lämna mamma men hon har varit riktigt elak mot mig den senaste veckan för att jag hade köpt biljetter.

När vi kom till flygplatsen var vi tvugna att vänta i 2 timmar. Jag satte Nelly i en barnvagn och spände fast henne med ett litet bällte. Hon slöt ögonen och somnade. Jag tog upp en tidning och började läsa. 

Zayn´s perspektiv... Jag måste till flygplatsen. Hon får inte åka. Men jag ska hem till Bradford idag och bo hos mina föräldrar ett tag. Men de är inte förräns om några timmar. Jag ska hinna prata med Emma. 

  Jag tog en taxi till flygplatsen och sprang in. Jag kollade runt och sprang hit och dit genom alla folk. 

Planet till Sverige avgår om 15 minuter! Passaskerare kan stiga på!

Nu var de bråttom, jag måste snabbt hitta Emma innan de är försent.

-Emma! Emma!

Men jag fick inge svar bara en massa folk som babblade.

-Emma! Vart är du?

Då såg jag plötsligt en tjej som gick med en barnvagn och några väskor. De är Emma.

-Emma!

Jag sprang mot henne och hon vände sig om och kollade chockande på mig. Jag stannade framför henne och tittade på henne. 

-Va fan gör du här?

-Emma för sista gången, jag ber dig att inte åka.

-Du behöver inte besvära dig om de Zayn, jag åker.

-Snälla Emma?

-Zayn ge mig en bra anledning till varför jag skulle stanna med dig!

Tårarna rann ner för mina kinder som ett vattenfall.

-För att jag älskar dig, jag är kär i dig!

Hon stannade chockad. 

-Zayn vad sa du just?

-Jag-jag älskar dig och jag är kär i dig.

Hon släppte sina väskor och gick fram till mig och tryckte sina läppar mot mina. Hon drog tillbaka efter några minuter och tittade mig i ögonen. 

-Snälla åk inte.

-Jag kommer inte.

-Va?

-Om du nu är kär i mig och älskar mig så kommer jag stanna för- för jag är de med.

-Är du?

Hon nickade och tittade ner. Jag satte mina fingrar under hennes haka och tryckte mina läppar mot hennes. Jag höll om hennes midja och hon höll sina armar runt min hals. 

-Jag älskar dig Emma.

-Jag älskar dig också, och förlåt för allt jag har sagt.

-De är okej, jag vet att du inte menade de.

-Jag var bara så ledsen för alla saker du gjorde mot mig. 

-Emma, jag förlåter dig för jag- jag vill ha en riktig familj.

-Vill du?

-Ja, en familj, min flickvän och min dotter. 

Då vaknade Nelly och tittade på mig med sina små söta ögon.