// Emmas Perspektiv \\
Jag hade varit vaken sedan klockan halv fem på morgonen. Marcus hade åkt in på sjukhus. Martinus ringde när Marcus vaknade och jag hann inte prata med han så mycket. Jag och Martinus pratade lite senare på morgonen och kom överens om att jag skulle ringa varje rast. Killarna hade nämligen fått ledigt idag av händelsen. Det hade inte jag fått. Såklart.
*
Jag satt vid skolbänken och väntade på att vår sura lärare skulle säga att skoldagen var slut.
3 minuter kvar
Jag tog försiktigt upp telefonen och skrev ett meddelande till Tinus.
Jag
14.57
Slutar om 3! Ringer direkt då!Tinus bästisboyy ❤❤
14.57
Ja, gör det ❤Lärare - Emma! Ta genast ner telefonen! Det är fortfarande lektion!
Jag kollade förvånat på den sura läraren. Hur kunde hon se att jag höll på med telefonen?
2 minuter kvar
Jag hörde att någon längre fram i klassrummet frågade om vi fick sluta tidigare. Såklart sa häxan nej. Ååh, jag gillade verkligen inte den här läraren. Jag vet inte ens vad människan heter.
Jag hade väldigt tur med både kompisar och lärare i den här nya skolan. Men inte med denna häxa.
1 minut kvar
Jag räknade sakta ner sekunderna. Ingen chans att häxan skulle släppa oss några sekunder innan ens.
57... 56... 55... 54... 53... 52... 51...
Jag hade nu börjat plocka ihop mina saker. Jag var fortfarande koncentrerar på att ha huvudet fram, så häxan inte skulle märka att jag gjorde mig i ordning för att gå.
20... 19... 15... 13...
Lärare - Ni kan plocka ihop era saker.
Ett högt mullar av stolar som sköts ut, böcker som smälldes igen och las ihop bröt ut.
Lärare - Ni kan gå! Tack för idag.
Äntligen. Jag började fort gå mot dörren.
Lärare - Emma, kan du vara snäll att komma en stund.
Jag stelnade till och vände mig sakta om.
Emma - Mm..
Lärare - Du började igår, inte sant?
Jag nickade långsamt.
Lärare - Trivs du?
Jag ryckte på axlarna.
Emma - Ja. Det är bättre än den gamla skolan.
Lärare - Så bra. Jag kanske glömde presentera mig? Jag heter Yvonne.
Jag nickade och sträckte artigt fram min arm mot Yvonnes utsträckta hand.
Emma - Asså, jag har lite bråttom. Jag måste ringa ett viktigt samtal. Kan jag gå?
Yvonne - Såklart, jag ska inte dra ut på din lektionstid.
Jag vände mig om och började gå.
Lärare - Emma?
Ååååååhh..
Jag vände mig fort om igen.
Emma - Aah!
Lärare - Du kan alltid komma och prata med mig.
Jag nickade och började återigen gå. Aldrig att jag kommer för att prata med henne. Yvonne. Pfft, sämsta läraren.
*
Jag kom äntligen ut från klassrummet och tog fort upp min telefon.
Lousie - Hej! Vad ville Yvonne?
Ett till hinder från att ringa Martinus. Men Louise är snäll, så det gör inget. Martinus skulle förstå.
Emma - Hon undrade bara om jag trivdes. Sen sa hon att jag alltid kunde komma och prata med henne.
Louise - Haha! Alltid Yvonne. Jag gillar inte henne.. Hehe
Emma - Jag har haft en lektion med henne och gillar henne redan inte.
Louise - De är lugnt, det är många som inte gillar henne.
Jag skrattade till. Louise var verkligen snäll.
Emma - Du Louise, jag måste gå. Har ett viktigt samtal.
Louise - Pojkvännen kanske?
Emma - Haha, tyyp...
Jag skulle ju inte ringa min pojkvän, utan hans bror. Men jag skulle ju få prata med Marcus från Martinus telefon. Såå jaa...
*
Jag gick till skåpet samtidigt som jag slog in numret till Martinus nummer.
( Emma - E Martinus - M )
E - Hej! Förlåt för att ni fick vänta! Jag hade lite hinder.
M - Det är lugnt! Hur har skoldagen varit?
Tinus sa de lite retsamt eftersom han hade varit och slappat hela dagen. Tidigare idag när jag ringde han, satt Marcus och han och spelade FIFA 17 och åt godis. Lyllo de!
E - Ha - Ha! Helt okej!
M - Vill du snacka med Marcus?
E - Gärna! Hej då Tinus!
( Marcus - M Emma - E )
M - Hej älskling!
E - Marcus!
M - Diss
E - Haha, hej älskling. Nöjd?
M - Väldigt.
E - Hur mår du?
M - Bättre!
E - Bra!
Samtalet avbröts och jag suckade besviket. Det kostade för mycket att ringa till Norge.
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Hunie, Marcus och Emma fick inte snacka så länge... :(Rösta & kommentera för mer ❤
/C
YOU ARE READING
Killen som räddade mitt liv | M&M | {AVSLUTAD}
FanfictionEmma är 14 år och blir mobbad i skolan. Hon hatar sitt liv och har flera gånger tänkt att hoppa från bron. Det enda ljus som finns i hennes liv är hennes bästa kompis Aline som bor i Norge. Emma får hälsa på Aline i Norge över sommarlovet men det va...