Leo

173 4 0
                                    

Annabeth pratade något om barn till gudar och den där Alec pratade något om skuggor och jägare. Ärligt talat så lyssnade jag inte. Jag trummade lite på knäna och lite på golvet. Jag tänkte på att bli nedsövd av en magisk snubbe inte var så dumt. Om det inte varit för drömmarna. Jag hade drömt om en kvinna med svart hår och ryggen vänd mot mig. Hon vände sig om och hennes ansikte hade varit som ett monsters med huggtänder. När jag sprang ifrån henne kom det en man och ställde sig framför mig. Han hade en grekisk rustning. Sedan hade jag vaknat på ett golv med en pojke som liknade mig i utseende böjd över mig. Sedan hade pojken sprungit iväg.

"Leo sluta trumma på golvet och lyssna istället"

"Öh va?" Piper slog till mig.

"Leo vad sades senast i denna konversation?"

"Öh.." Jag tänkte hårt och noga.

Piper och Calypso suckade i kör. Jag gav dom ett bländande hot stuff leende. Piper himlade med ögonen medan Calypso försökte fortsätta se arg ut. Hon lyckades inte. Ett leende smög sig upp på hennes mun (åh vad jag älskade hennes vackra leende). Hon drog det honungsfärgade håret bakom örat.

"Kan ni bara vara tysta och lyssna" fräste Annabeth. Alla fortsatte att prata. Jag tröttnade. Jag reste mig och sa någon dålig ursäkt typ: jag måste bara ut och kissa.... i korridoren. Sedan gick jag ut i korridoren. I korridoren satt två små barn och målade på väggen med läppstift. Det var en pojke och en flicka. Pojken var blå... och hade horn! Flickan var dock helt vanligt. Hon hade brunt hår uppsatt i en hästsvans och gröna stora ögon med långa mörka ögonfransar. Jag såg direkt att hon gillade att busa. Hon hade samma leende som jag. De såg rädda ut när de tittade på mig. Jag log mot dem och tog upp en stinkbomb ur fickan (adore me! Jag har gjort den själv). Flickan log och vi sprang tillsammans ut igenom kyrkan som vi var i.

Percy Jackson/Mortal instruments crossoverDär berättelser lever. Upptäck nu