Reyna

159 5 9
                                    

"Sååå... hur ska vi ta oss till Boston?" Frågade Piper.

"Jag kan ta er dit..." mumlade Nico.

"NEJ!" Utropade jag, Will, Jason och Hazel samtidigt.

"Hur hade ni annars tänkt er?"

"Magnus?" Frågade jag.

Han skakade på och visade några blå gnistor som sprakade till och försvann direkt.

"Jag har en idé!" Utropade Percy.

"Wow..." sade 11 röster samtidigt.

"Sluta hörni! Inte snällt!" Svarade Percy. "Men aja... jag kallar på Blackjack och de andra pegaserna! Jason tar du storm med Piper? Och Leo du kallar på Festus! Ta Festus med Calypso! Dela upp er två och två!!!" Percy räknade. "Det blir sju pegaser."

Vi gick upp på taket till huset. Taket var platt så det var lätt att stå på. Percy blundade och koncentrerade sig. Samma sak gjorde Jason och Leo.

"Vad gör de?" Frågade Jace.

Precis då fick han en vindpust på sig och ramlade ner på golvet.

"Storm!" Röt Jason. "Inte snällt!"

Vindpusten tog form till en grå molnhingst. Jason satte sig på den. Han sträckte ut handen mot Piper och drog upp henne på hästen.

Sedan kom en stor bronsdrake flygande mot oss. Skuggjägarna började ta fram sina vapen när de såg honom.

"Skada inte Festus!" Ropade Leo.

När draken landade på taket satte sig Calypso och Leo på den.

Sedan kom pegaserna. De vackraste varelser som någonsin skapats. Det var Blackjack längst fram med sex pegaser bakom.

När pegaserna hade landat så gick Percy fram till Blackjack.

"Hej kompis, vi behöver en kort liten åktur till Boston. Ja du kan få det. Vi måste bara komma fram först. Tack kompis."

Skuggjägarna stirrade förvirrat på Percy.

"Munkar?" Frågade Annabeth.

"Alltid Munkar." Svarade Percy.

"Wut?" Sa Isabelle.

"Blackjack är besatt av munkar..." svarade Percy.

Vi parade upp oss två och två och fick varsin häst. Jag och Rachel blev tillsammans eftersom vi var de ända utan kärlekspartner.

Jag kunde inte låta bli att bli ledsen. Så många pegaser och inte en ända del av Skippy. Då såg jag honom. Han var som ett rökmoln. Jag tittade på Nico. Han log lite mot mig. Han hade tagit fram min Skippy ifrån de döda!

"Kan inte hålla kvar honom länge." Sa Nico tyst till mig. Det spelade ingen roll. Jag kramade Nico. Han stelnade till men lät mig sedan omfamna honom.

"Tack" viskade jag till Nico innan Skippy försvann och jag gick upp på min och Rachels pegas.

// Han i tid idag... saknar inte ni lilla Skip?(hur svårt ska det vara att skriva ett ? ? Mina försök: ,b;)

Percy Jackson/Mortal instruments crossoverDär berättelser lever. Upptäck nu