She is my sister.

Wait what?

Några minuter efter Katia hade gått hade jag hunnit äta halva tallriken med potatis med massor av otroligt dåligt skämt från Ogge.

Helt plötsligt hörde vi Felix röst utanför bussen som sa.

"Omar kom igen!"

"Men det är ju så pinsamt" klagade Omar med sin söta röst.

"Man hör er!"utropade Ogge och vi satt och fnissade lite åt dem. Så fort han sa det blev det knäppt tyst utifrån och vi som satt inne i bussen höll på att garva ihjäl oss.

"Tystnad! Omar ska hålla tal"hörde vi en röst säga, rösten stod framför oss och tillhörde Felix Sandman. Vi tystnade och jag kollade på Omar, han tittade ner i golvet och muttrade knappt hör bart ett förlåt. Ogge harklade sig och hans blick vändes upp mot Ogge. Omar var ju tårögd! Ogge pekade lite diskret mot mig och Omar förstod snabbt att han skulle titta på mig.

"Alice jag är så så så ledsen" snyftade han fram och en tår rann ner från hans kind.

"Förlåt! Jag vet inte vad som hände med mig jag bara.." Längre kom han inte innan jag slängt mig i hans famn.

"Gråt inte Omar, du är vår lilla solstråle och ska vara glad" viskade jag så bara han hörde.

"Förlåt"viskade han hest och släppte mig sakta utan att släppa mig med blicken.

"Okej nu har Omar sagt förlåt! Byt om till bikini så vi får se dina icke komplex"utropade Ogge och stampade otåligt i golvet med fötterna.

"Wait what?!"utropade Oscar som nu också kommit in. Ogge började förklara för dem vad han snackade om medan jag gick för att byta om.

~~~

Jag tog ett djupt andetag och kollade ner på mig själv, Ogge hade rätt. Jag behövde gå upp i vikt.

Innan jag gick ut till dem så drog jag en handduk över min kropp för att de inte skulle se för mycket till en början.

"Jag är klar"sa jag och deras blickar vändes mot mig när jag kommer in till dem. Ogge log mot mig innan jag släppte ner handduken på golvet.

Deras blickar fastnade snabbt på min midja och stannade där en stund.

"Sluta stirra"mumlade jag och tittade ner i golvet. Innan jag visste ordet av var jag i Felix armar och hade en blöt nacke pågrund av hans tårar.

"Jag visste att du var smal men inte så smal"viskade han snyftande fram och begravde huvudet i min nacke. Jag visste inte vad jag skulle svara så jag bara nickade och lutade huvudet mot hans axel.

"Snälla sluta! För min, killarnas och Katias skull"viskade han fram och så fort han sagt klart meningen så hade jag ännu sex armar om mig.

"En bror och syster ledsen" mumlade Ogge.

"Alla bröder ledsna" fortsatte Omar och alla utom Oscar släppte kramen, tydligen skulle jag krama alla killar en och en också.

"Vi gör detta för vi bryr oss om dig"mumlade Oscar och gav mig ett leende. Vi släppte kramen och han pussade mig snabbt i pannan. Jag nickade och vände blicken mot Omar. Snart stod jag i hans famn igen men nu mumlade han tyst så bara jag hörde.

"Gör detta för Ogge, hans ögon tindrar lite extra för dig" Jag rodnade och drog mig ur kramen och vände mig mot Ogge.

"Tack"mumlade jag och kramade om honom. Han besvarade mjukt kramen och pussade mig länge i pannan, tills de andra killarna äntligen fattat att han tyckte dem skulle gå. De gjorde som han ville och lunkade ut ur bussen.

"För vad?"frågade han och vände mitt huvud mot hans.

"För att du fått mig att inse att jag sakta dödar mig själv" mumlade jag och kollade på hans fina ansikte.

"Du kommer klara detta Alice, jag ska se till att du gör det"viskade han som svar med blicken fäst på mina läppar, detta var hemskt att inse efter så kort tid men jag var kär i Oscar Molander. Jag rodnade lite och kände ett par läppar mot mina. Jag besvarade mer än gärna kyssen och snart fortsatte den till en tungkyss.

"Vad händer här då?"hörde vi en röst säga,Felix. Jag rodnade bara till svar och kollade ner i golvet.

______

Tredje kapitlet❤️

//Linda💕