De sörjda bortglömda

Mamma? del 5

Maria pov.

Det är fullständigt kaos på scenen och som tidigare student vet jag att studions motto är att showen måste fortsätta. Den vackra flickan har brutit ihop och flera måste upp på scenen för att stötta henne. Hon kollar på mig, och i hennes ögon ser jag att hon är förstörd. Så förstörd en främling kan skada en. 

Den unga kvinnan som tidigare omfamnande Antonio utbrister:

-"OMG" och sa att hon behövde se vad som sker. Kvinnan springer upp på scen och fångar den flickan i en stor kram. Kvinnan torkar flickans tårar och pratar lågmalt med henne. 

Antonio förklarar för mig att det är hennes moster, vilket får mig att tänka vilken fantastisk moster flickan har. 

Ner från scenen kommer blondinen som stod på scenen som stöd. Hon springer fram till Antonio och säger i panik:

-"Ring German!!!, Violetta har panik. Hon är helt förstörd. Ring, ring...."

Antonio tar flickan i sin famn och säger:

-"Ludmila, det är fantastiskt hur eran resa har sett ut och hur nära ni är. Men du behöver lugna dig. Ni båda är i panik, självklart ringer jag German men jag behöver själv prata med Vilu om vad som sker. Kom nu, var har du flickan."

De två går iväg och på scenen är allt lugnt igen. Fran och Diego har framträtt klart och det är dags att gå hem igen. Infon fortsätter imorgon.

Väl ute så ser jag en grupp människor som omfamnar den vackra tjejen vid namn Violetta, hon ser helt förstörd ut och kollar på mig. Jag är så fokuserad i henne och hennes blick att jag inte ser den man jag är påväg att springa in i.

-"Ursäkta" Säger han sammanbitet och jag följer honom med blicken när han springer fram och omfamnar Violetta. Han kysser henne på pannan och sedan fångar han även in den förstörda Ludmila in i kramen. Han kollar frågandes på mostern och hon är lika frågande tillbaka. Men då kommer Antonio och ber de gå in på hans kontor, så i samlad trupp går de efter han. Jag hör Violetta säga Mamma och sedan ser jag henne hålla för munnen. Gruppen av människor stannar till och nu kollar alla på mig, främlingen.

Elsa springer ut från rummet sjungandes på Frans låt och ropar efter mig:

-"Mamma."

Jag tar hennes hand i min och sedan går vi ut från studion. Och väl bakom oss hör vi Violetta skrika efter mamma i förtvivlan...