Off limit / Foscar /

29.

När jag öppnar ögonen så upptäcker jag att Oscars blick redan vilar på mig och när han ser att jag är vaken så böjer han sig ner och kysser mig mjukt på läpparna vilket får ett brett, lyckligt leende att pryda mitt ansikte.

"Hur mår du idag? Är du okej?"

Frågar han med en lågmäld röst och syftar troligtvis på panikattacken från gårdagen. Jag släpper ur mig en suck innan jag nickar kort.

"Jag är okej"

Förtydligar jag och han betraktar mig tyst innan han böjer sig fram och gnuggar sina näsa mot min vilket får mig att fnissa tyst innan jag kysser honom på läpparna och sätter mig upp i sängen.

"Duscha du så gör jag i ordning frukost så länge"

Säger han och mina läppar spricker upp i ett brett leende och jag kan inte låta bli att sjunka ner i hans knä där han sitter på sängkanten. Ett överrumplat skratt slinker ur honom som jag tystnar genom att pressa mina läppar mot hans och kyssa honom djupt.

"Eller så kanske jag gör dig sällskap i duschen"

Får han fram med en låg, mörk röst och jag fnissar tyst innan jag kysser honom återigen. Hans händer smeker sig fram och tillbaka längs utsidan av mina lår och jag flätar ihop händerna bakom hans nacke.

"Men den där duschen får nog vänta, vi har bråttom älskling"

Får han fram efter en stunds hångel när han slänger en blick på klockan och jag skjuter dramatiskt ut med underläppen vilket får honom att placera händerna under min rumpa och lyfta upp mig i sin famn. Skrattandes låser jag fast benen runt hans midja när han bär in mig i badrummet och sätter ner mig på golvet.

Med en lurig blick hakar hans fingertoppar fast i min kalsonglinning och med långsamma rörelser låter han dem falla till golvet innan han går fram till duschen och vrider på vattnet. Hans steg tar honom sedan tillbaka till mig och med händerna pressade mot min svank kysser han mig med tunga och precis när jag försöker fördjupa kyssen så backar han undan och ger mig ett lurigt leende.

"Du har fem minuter på dig. Två för schampo och tre för ditt hårda problem"

Säger han med en blinkning innan han försvinner ut ur badrummet och jag följer honom med en häpen blick innan jag inte kan hindra skrattet från att lämna mina läppar.

När jag tio minuter senare joggar nerför trappan så möts jag av Oscar som står lutad mot köksbordet med armarna korsade över bröstkorgen men flinet på hans läppar avslöjar honom och jag flinar tillbaka.

"Varför kan du aldrig hålla tiden?"

Frågar han skämtsamt och jag flinar fortfarande när jag går förbi honom och tar upp tallriken med hans färdiggjorda smörgås innan jag för den mot läpparna och tar en tugga.

"Du kunde ha hjälpt mig så hade det gått snabbare"

Kontrar jag skämtsamt ner jag svalt ner tuggan och han skrockar lågt för sig själv innan han skakar lite på huvudet.

"Det tvivlar jag på"

Får han fram med ett skratt och jag ler smått för mig själv innan jag sköljer ner det sista av smörgåsen med juicen han ställt fram. Med en snabb blick på klockan så placerar jag handen om hans käke och kysser honom ömt.

"Hejdå älskling, jag måste dra nu"

Säger jag aningen stressat och han följer mig ut i hallen för att pressa upp mig mot dörren och kyssa mig passionerat.

"Oscar, jag kommer att bli sen"

Får jag fram med ett skratt och han kysser mig ännu en gång innan han öppnar dörren för mig och ger mig en lycklig blick.

"Sluta vara så oemotståndlig då"

Säger han innan han blinkar med ena ögat och jag skakar bara på huvudet innan jag ger honom en slängkyss och börjar att småjogga bort mot tunnelbanan.

Väl på tunnelbanan dyker inte Hugo upp som vanligt och jag blir aningen förundrad men släpper snart de tankarna då Oscars vanliga morgon sms fångar min uppmärksamhet och får mitt leende att växa.

Det är inte förrän vid lunchtid som jag börjar bli aningen orolig och bestämmer mig för att skicka iväg ett meddelande.

Felix 12.38
Är du sjuk?

Krya på dig isåfall <3

Hugo 13.19
Oscar kom över, han var här i flera timmar

Vi pratade

Jag berättar mer imon!