Memories

T R E T T O N

"Du gjorde alltid min födelsedag till någonting absolut extra" säger jag och tankspritt låter pennspetsen svepa över pappret framför mig. Jag har aldrig tyckt om att rita och jag har heller aldrig varit bra på det, men jag håller hellre mina ögon fästa på pappret framför mig än på dina ögon som vägrar att öppnas. Tanken av att kanske aldrig få spendera min födelsedag med dig igen får mina ögon att tåras och mig att aldrig vilja fylla år igen. Envist håller jag blicken fäst på de målade linjerna på pappret och fingrar på det silvriga armbandet jag fick av dig i födelsedagspresent då jag fyllde 17 år.

22 december 2014

"Ja må hon leva, ja må hon leva!" Sången fyller mitt medvetandet och jag öppnar sömning mina ögon. Eftersom jag bor ensam i min lägenhet är jag inte beredd på att bli väckt men när jag möter din blick lyser mina ögon upp och jag känner mig med ens piggare.

"Godmorgon sjuttonåringen" säger du och lämnar en mjuk kyss mot mina läppar. Jag suckar nöjt av känslan som fyller min kropp och när du drar ifrån låter jag mina armar omfamna dig och dra ner dig i sängen. Du skrockar lågt besvarar det som ska likna en kram.

"Vi kan inte ligga här hela dagen, jag har planerat någonting absolut extra för idag" säger du och sätter dig upp. Du drar upp persiennerna och när ljuset träffar mitt ansikte stönar jag irriterat och drar täcket över mitt huvud som skydd. Sängen tyngs ner och i nästa sekund lägger sig en tyngd över hela min kropp och jag börjar skratta ansträngt under vikten.

"Gå av mig!" Utbrister jag med du låter bara din kropp slappna av så hela din vikt läggs över mig. Med en kraftansträngning lyckas jag rulla runt vilket resulterar till att du ramlar rakt ur sängen och ner på golvet med ett smärtsamt läte.

"Outch" mumlar du och sätter dig upp likt mig. "Nu är du i alla fall pigg" fortsätter han med en axelryckning och ställer sig upp som om ingenting har hänt. Han går fram till min garderob och tar fram ett par svarta adidasbyxor samt en enkel vit t-shirt.

"Klä på dig, vi ska ut på äventyr" säger du med ett lurigt flin klistrat på dina läppar och jag börjar fundersamt klä på mig.

När bilen äntligen parkeras känner jag en stor lättnad. Ögonbindeln du placerat för mitt ansikte har inte direkt varit en positiv upplevelse. Jag hör hur bildörren öppnas och dina varma händer tar ett varsamt tag om mig.

"Vart är vi? Får jag ta av den här nu? Vad ska vi göra? Är det läskigt? Måste jag förbereda mig? Kommer jag kissa på mig?"

Frågorna väller ur mig och när en värme krockar emot mig förstår jag att vi är inomhus. Röster hörs från alla olika håll och det får mig att inse att det här borde se ganska konstigt ut. Det är väl inte varje dag man ser en tjej med ögonbindel och relativt nyvaken?

"Nu kan du ta bort den" viskar du i mitt öra och din varma andedräkt gör att stötar far genom min kropp ända ut till fingertopparna. Försiktigt tar jag av mig ögonbindeln och måste i början kisa svagt tills mina ögon vant sig vid ljuset. Förvirrat synar jag omgiviven innan jag vänder mig mot dig med en fundersam rynka i pannan.

"Varför är vi på en flygplats, Felix?" Frågar jag avvaktande och du ler stort. "För att vi ska till Grekland över julen. Jag har pratat med dina föräldrar och allt, de har hjälp till att planera" säger du och jag ser storögt på dig. "Grattis på födelsedagen älskling" yttrar du kärleksfullt och kysser mig mjukt.

"M-men, packning och sånt då?" Frågar jag mållöst fram.

"Dina föräldrar packade åt dig. De har redan checkat in våra väskor. Planet går om en timme" förklarar du och tar ett varsamt grepp om min hand. "Men innan vi åker har jag en till present" säger du och plockar fram en ask ifrån din jackficka. Du öppnar den och avslöjar ett silvrigt, vackert armband. Jag drar häpet efter andan när du tar upp det från asken för att sätta på det runt min handled.

"Det är jättefint Felix! Vågar jag ens fråga hur mycket det kostade?" Säger jag tveksamt då smycket inte ser billigt ut. Jag tycker inte om när du spenderar för mycket pengar på mig. Det känns som du tror att jag endast är tillsammans med dig på grund av pengarna, vilket absolut inte är sant. Jag älskar dig.

"Bry dig inte om det, jag har råd. Och du är värd det bästa" säger du och knäpper fast armbandet. En liten berlock hänger ifrån kedjan och föreställer en jordglob och ett hjärta.

"Det symboliserar att jag kommer följa dig vart än i världen, och att jag älskar dig hur långt avståndet någonsin är" säger du och mina ögon tåras över dina ord.

Vad har jag gjort för att förtjäna dig?

. . . . .
Orkar inte med måndag imorgon :(