DEPRESSION

Kapitel 51 | operation

Det var en tidig morgon
Solen sken in genom fönstret och bländade mig där jag låg i min säng
Det gick inte att ligga kvar och halvsova
Så istället gick jag upp och drog på mig några kläder

Jag tog min mobil
Klockan var 08:20
Jag gick ner till köket
Där satt Krister och Sofia
De åt frukost och drack kaffe

"God morgon, har du sovit gott?" frågade Sofia
"mm" svarade jag
"Vi ska hälsa på Noah på sjukhuset klockan 12:00 idag" sa Krister
"Okej, mår han bättre?" undrade jag
"Ja fast han kommer inte kunna komma tillbaks till skolan i morgon" sa han
"Okej..."

Jag gick till kylskåpet och tog fram fil och frysta bär från frysen
Sen värmde jag bären litegran i mikron
Jag hällde upp filen i en skål och hällde sedan ner bären och tog i ganska mycket socker

Jag ställde in filen och la tbx bären i frysen
Sen gick jag till soffan och satte på Netflix
Jag satte på Rick och Morty
Jag åt min frukost i lugn och ro

Sen hördes ett pling från min mobil
Jag tog upp den ur fickan och kollade vad det var för något
Ett sms från Kai
"Hej! Hoppas du haft en bra helg. Saknar dig otroligt mycket, glöm inte att jag älskar dig bby ❤❤❤"

"Helgen var skit och jag saknar dig med..." skickade jag tbx
Jag kände inte för att skicka några hjärtan
Det var han som lämnade mig
Han lämnade mig här och trodde att allt skulle vara bra
Men inget var bra

Noah låg på sjukhus
Emil och hans polare hade spöat mig och nu kommer Jimmie ta tag i det och det kommer nog inte sluta väl
Allt händer så fort

*sjukhuset*
Vi gick in i entrén och sedan till hissarna
Vi skulle till våning tre
Noah låg på en avdelning där människor som blivit medvetslösa hamnade

När vi var på våningen skulle vi bara hitta hans rum
Han låg i rum 19
Jag hade köpt blommor och en fanta exotic till honom

"Här är det" säger Krister och visar dörren
"Kan jag få gå in själv först?" frågade jag
"Såklart, du får fem minuter" svarade Sofia och log mot mig
Jag öppnade dörren och gick in försiktigt

Där låg han i sängen
Jag gick fram till honom
Han sov
Jag ställde blommorna och fantan på bänken intill sängen

Kunde han inte vakna?
"Snälla vakna Noah"
"Vakna nu"
Jag vill höra din röst
Jag vill se dina ögon kolla in i mina ögon
Jag vill se dig pigg och oskadd

Men så lätt var det inte.

[...]

Fem minuter hade gått och han vaknade fortfarande inte
Krister och Sofia kom in
De gick fram till mig och gav mig en tröstande klapp på axeln
Sen satte de sig i två stolar

"Noahs mamma kommer om några minuter" sa Sofia
"okej" sa jag tbx

[...]

Dörren öppnades och in kom Noahs mamma
Hon såg lugn men ändå edsam ut
"Hej" hälsade hon på oss
"Hej" hälsade vi tbx

"Hur länge har han sovit?" frågade jag
"Sen igår natt" svarade hon
"Okej... Vet du när han kommer vakna?" undrade jag
"Snart, va inte orolig" svarade hon

Jag tittade på Noah
Det kändes så fel och konstigt att han låg där
Den där livliga Noah...

"Ni kanske vill veta vad som hänt med honom" sa hon
Jag kollade mot henne
"Noah har brutit två revben och 3 ryggkotor..." berättade hon
"Kommer han bli opererad?" frågade jag
"Ja, i kväll, de kommer börja med revben" svarade hon

"När kommer han bli frisk igen då?"
"Om tre veckor har läkarna sagt" sa hon
Tre hela fucking veckor!?
Hur fan ska jag kunna överleva utan honom i tre veckor...