Problem är bara förnamnet

Fight

Kapitel 4

Vi var hemma i huset och jag satt i soffan och kollade på tv:n med resten av killarna. Det var ganskak tyst, ingen stel tystnad. Ingen vågade la säga något med tanke på att jag fortfarande var arg på Jason och Cameron som hade bett Alec att släpa ut mig.
Jag tog upp min mobil som låg i bakfickan av mina Adidas byxor som jag bytte till när jag kom hem. Jag gick in på snapchat och kollade igenom min snaps. Jag öppnade en jag fått från en i klassen.

"Jävla hora du tror du är något med alla dem tatueringarna och motorcyklarna! Jävla hora ta livet av dig så att vi slipper se dig!" stod det.
Jag kollade argt ner i mobilen, jag fortsatte öppna snaps från några tjejer från klassen som skrev något liknande och att jag skulle hålla mig borta från Cameron och hans gäng.

Jag är inte den personen som bryr mig om vad folk tycker men nu kom det så mycket på en gång så jag visste inte vad jag skulle göra. Jag visste inte om jag skulle döda någon, skrika eller gråta.
Mina hände r skakade för att jag var så jävla arg.

Jag kände en hand på min axel och att någon hukade sig ner bredvid mig. Jag kände på mig direkt att det var Alex... han är den snälla av dem.

"Vad skrev dem?" sa han med mörk irriterad röst.
Jag fnös och kastade mobilen på honom. Han spelade upp en snap och det räckte för att han skulle fatta varför jag var så jävla arg.

Jag ställde mig upp och ryckte mobilen ifrån honom, han kollade chokat på mig.
"Okej, det såg jag inte komma" mumlade han och kliade sig fundersamt i huvudet.
"Jag ska slå ihjäl dem och sen ska jag sluta skolan" sa jag och han nickade.
"Ja, skolan är inget för dig" sa han och skrattade vilket fick mig att skratta.

"Dem har fortfarande inte slutat skolan" flinade jag och tog min MC nycklar och gick ut men blev stoppad av Cameron.

"Well jag borde ju egentligen säga nej till att du åker och slår skiten ur dem men jag tänker att jag och Alex hänger med" flinar han. Jag hade faktiskt förväntat mig att han skulle stoppa mig men istället ska han med...mår han bra?

"Mår du bra?"
Han fnös "Kan inte må bättre" jag nickade och Alex kom ut från hallen och vi gick tillsammans ut och mot motorcyklarna.

Vi stod utanför skolan och väntade på dem.

Jag hade skickat en snap där det stod "vi gör upp allt bakom skolan när ni slutar" där alla hade sagt ja på en gång.
Dem tror att dem får ner mig om jag är ensam och dem är typ 15 emot mig men svar nej så är det inte.

Jag stod och rökte med Cameron och Alex när jag ser några komma gåendes och bakom dem kom flera.

Shit! Det var mer en 15.
"Skriv till resten av gänget " sa Cameron till Alex vilket han gjorde och fick svar snabbare en än blixt att dem var här om 7 minuter.

Killarna och tjejerna hade ställt sig en bra bit ifrån.

"Rädd?" hörde jag en av tjejerna som stod längst fram att säga.
"Jag skulle inte kunna påstå det, nej" sa jag och tog ett nytt bloss av ciggen och blåste ut röken.
"Vi kanske är mindre en er men starkare" sa jag och fimpade den. Jag som är 1,64 är inte så läskig men sen kommer ju både Cameron och Alex som båda 2 är lika stora som hus.

Viskningar hördes från gruppen med elever.

"Ska vi få detta överstökat" hörde jag en röst säga som kom emot oss. Hans blick var vänd emot eleverna. Bakom honom kom det fler och fler. Det var säkert 10 pers som kom och ställde sig bakom oss.