Du känns hela tiden || Hov1

TACK

Tack, tack, tack och åter igen TACK för att ni har läst den här boken. Jag har haft den här bok idén sen i mitten av november förra året och kan nu med stolthet, nästan 5 månader senare, säga att boken är klar. Det blir ingen uppföljare med andra ord.

Jag vet knappt vad jag ska säga ärligt talat, det finns så mycket tankar som går runt i min hjärna just nu som jag inte kan få ner i ord. Antingen för att det är så mycket jag vill få sagt, eller för att jag skriver det här två på natten.

Idén med boken från första början var nog inte riktigt att kombinera att förlora en förälder med psykisk ohälsa, det har kommit någonstans på vägen. Jag ska inte vara den som börjar tacka massa människor, men jag måste få fram att runawaayybride har hjälpt mig SJUKT mycket med den här boken. Allt från små små händelser till panikattacker, det fanns så mycket idéer och storylines till hur allt skulle sluta. Boken skulle inte bli så bra som den blev om det inte vore för henne. Jag tror jag talar för oss båda två när jag säger att vi relaterar till det som händer, alla känslor. Så hundratusen tack till henne, hon ska ha massa cred för storylinen i boken. Liksom karaktärerna, hon satte något slags djup i dom.

Jag måste även få fram att den här boken är väldigt mycket bygd på mig som person och många i min omgivning. Om någon går igenom något jobbigt finns det alltid hjälp att få, varesig om det är på grund av att någon i ens närhet är sjuk eller om man har ångest. Det bästa man kan göra är att be om hjälp även om det är svårt. Det största jag ångrar i mitt liv är att det tog flera år för mig innan jag själv sökte hjälp, och ja man har hört människor säga så tidigare men det är sant. Riktigt jävla sant. Om ni känner att ni vill prata med någon så hmu.

Till sist, alla som någonsin behövt tackla cancer. Shiiit, ni är så starka. Mina förebilder. Cancer är det värsta. Varesig man har sjukdomen själv eller känner någon som har den, alla påverkas så jävla mycket. Jag vet inte riktigt vad jag vill få fram, ämnet ligger mig nära om hjärtat.

Som jag skrev i bokens första kapitel, jag hoppas från botten av mitt hjärta att ni tyckt om boken. Den betyder något ändå, kanske lite mer än vad jag trodde att den skulle göra.

Ha det bäst / flikee