Även fast det gått flera minuter så var ditt leende fortfarande kvar och din blick studerade mig från topp till tå. Osäkerheten över att du skulle se alla mina spår från all ångest och aggressioner jag tagit ut över min kropp kom som en våg över mig och filten som nyss täckt min överkropp täckte nu mina lår istället, för det var bäst så. Jag ville inte att du skulle behöva bli orolig som du var häromnatten.
Jag mumlade ett tack för häromnatten och när öppnade dörren för att gå in så öppnade du munnen för första gången och sa "Har chillkrök imorgon kväll och det hade varit kul om du ville komma förbi en stund". Jag nickade och gick sedan in för att lämna dig ute i mörket med en lite värmare själ än vad jag hade när jag kommit ut på balkongen.
YOU ARE READING
Channel orange n.f
FanfictionNär natten kryper fram och mörkret faller över Stockholms city så blir min verklighet och ångest allt för stor. Men då kom du och gjorde livet lite lättare.
