Det har gått nio månader sedan vi kom hem från Paris och vi är inte tillsammans längre. Du och jag hann bara vara ett vi i sex månader innan du den morgonen för tre månader sedan gjorde slut. Jag kommer ihåg varenda detalj hur det gick till. Du ringde på hemma hos mig och jag märkte direkt att det var något. Du gick inte ens in i hallen utan stod lutad mot dörrkarmen och berättade att vi inte borde vara ihop för att vi var så olika, att du inte klarade av att se mig ledsen och att jag inte älskade dig som du älskade mig. Jag tror inte du någonsin kommer förstå. Förstå att jag älskar dig mer än någon annan på den här jorden och att jag inte vill leva en enda sekund utan dig. De få månaderna jag fick spendera med dig var de bästa jag haft och månaderna efter dig har varit dem värsta jag haft. Snälla du, när ska du förstå?
YOU ARE READING
Channel orange n.f
FanfictionNär natten kryper fram och mörkret faller över Stockholms city så blir min verklighet och ångest allt för stor. Men då kom du och gjorde livet lite lättare.
