Jag vände mig om och kastade mig ner på marken bredvid Eve och Eleonora.
-Nej nej nej nej.... Det är mitt fel. Jag började gråta och kände en hand på min axel.
-Det är inte ditt fel Cassandra, mumlade Eve, hon tyckte om dig.
-Jag låter henne inte dö, sa jag. Jag la mina händer på Eleonoras bröstkorg.
-Lämna mig inte, snälla.
Och helt plötsligt skälvde en våg av liv genom oss, jag sjönk utmattade ner med ett leende när Eleonora slog upp ögonen, hon tog min hand, och vi visste att vi var ett nu. Vi behövde varandra för att överleva...
Text: Filippa
YOU ARE READING
Cassandra Black
FantasyMitt hår är långt och svartare än den svartaste natt. I skolan blev jag kallad demon, eller häxa. Jag avskydde mitt namn, vadå Cassandra? Nej, hellre Cassie. Jag hade inga som helst vänner i skolan. Varje dag, fick jag stå ut med att hitta min ryggs...
