I'm fine

del 23

~ Katias Perspektiv ~

Moa började snacka om fansen och massa så jag bestämde mig för att ta tag i allt. Jag sade till Moa att jag skulle hämta killarna och hon sade inte emot så jag gick med bestämda steg in i huset igen och ut på terassen där de satt knäpptysta.

- Killar kom ut på framsidan, ni har lite att förklara för både mig och Moa, säger jag och de alla vänder blicken mot mig.
De ställer sig upp och går med huvudet hängande efter mig till framsidan. Jag öppnar ytterdörren och där sitter en nervös Moa. Men hon ser ändå ganska lugn ut.

~ Felix Perspektiv ~

Katia bad oss att hänga med ut till framsidan vilket vi inte sa emot utan gick med. Varför ifrågasatta henne när vi vet hur arg hon är på oss. Vi gick efter henne och ut på framsidan där jag såg Moa. Jag blev genast glad men också väldigt nervös. Jag såg att Moa var nervös eftersom hon alltid snurrar topparna på håret runt fingrarna när hon är nervös.

-       Okej killar, jag är besviken på er och vill veta vad det egentligen var som hände från början.

-       Asså det var ju jag som startade det hela och fick killarna att hänga på mig och fick den att tro allt som jag sade om henne. Varför betedde jag mig så? Jag var avundsjuk. Säger jag och kollar ner i backen.

-       Avundsjuk på vad Felix? Frågar Moa och kollar upp.

-       Att du skulle hitta någon bättre än mig, säger jag.

Moa släpper ifrån sig en suck och ställer sig upp.

-       Moa vart skall du? Frågar Katia

-       Jag tänker inte sitta här och lyssna på massa skitsnack. Felix, det var du som gjorde slut med mig och inte tvärt om. Du valde att göra slut med mig och du valde att såra mig. Men tack vare allt skit ni gjorde mot mig står jag här idag. Men jag tänker inte lyssna på massa skitsnack som jag vet inte stämmer. Vi är alla här för att sprida vår musik och det är det jag tänker göra. Säger Moa och går in och slår igen dörren.

~ Moas perspektiv ~

Felix började prata om att han blev avundsjuk och rädd att jag skulle hitta någon annan och enligt mig var det bara skitsnack. Jag gick där ifrån och gick in och upp på mitt, Sandra och Sofias sovrum där de redan var. Jag stängde dörren och gled med ryggen mot dörren tills jag satt på golvet. Jag såg att Sandra och Sofia gick försiktigt fram och satte sig på huk framför mig.

- Du kommer hata oss för det vi gör nu men jag hoppas att du senare kommer förstå, säger Sofia som ställer sig upp och försöker öppna dörren så jag flyttar mig så hon kommer ut. Jag fattar inte riktigt vad hon menar men Sandra sitter kvar och jag hör Sofia gå ned för trappan. Några minuter senare knackar det på dörren och Sandra drar in mig i en kram.

- Snälla förstå varför vi gör detta okej?, viskar hon och ställer sig upp och öppnar dörren och jag stirrar rakt ned i golvet. Någon sekund hör jag någon sätta sig jämte mig. Jag kollar åt sidan och ser Felix.