KAPITEL 18
Från förra avsnittet -
Jag öppnade dörren och gick ut.
- ring mig när du snackat med Felix! Jag nickade och gick till bussen.
---
Jag vaknade av alarmet med låten "build A girl". Jag blev lika glad varje morgon. Nästan så att jag hoppade ur sängen. Idag skulle jag prata med Felix. Jag sminkade mig, plattade håret och tog på mig blusen jag fått av Felix. Jag var hur taggad på att få tillbaka honom efter pausen.
För första gången på hela läsåret kom jag i tid. Jag gick in i korridoren med mina Primeboots och min gröna jacka. Jag kände glädjen sprudla i mig när jag såg Felix stå i korridoren, men min glädje sänktes när jag såg Emy klänga på honom. Det såg ut som att hon pussade honom på kinden. Jag tittade bort och började tänka på att han skulle bli min idag igen så den positiva energin sprudlade i mig igen. Jag låste upp skåpet och en lapp trillade ut. Jag började mig ner och kände Emy och Fannys blickar i min rygg. Lappen var ihop vikt och ett krossat hjärta var ritat på den. Jag vek upp den och det stod med stora bokstäver.
- " DET ÄR ÖVER / F "
Jag blev stel. Slutade andas. Jag var död inombords. Jag blev blek och allt rasade samman Jag kände hur mitt hjärta började pumpa fortare och jag fick svårt att se. Tårarna rann och lappen trillade ner på golvet igen. Jag sparkade på skåpet, låste det och tittade sedan bort mot Felix. Emy och Fanny glodde på mig och Felix tittade när han hörde sparken från min sko när den träffade skåpet. Jag började springa ut ur korridoren och jag hörde hur det Kom några skratt bort mot Felix. Jävla idiot.
- Felix -
Där var hon. Jag letade alltid efter henne, men hon verkade inte se mig. Hon tog verkligen pausen på allvar. Hon vill nog att allt ska vara över för gått. Vill bara krama henne, men endå inte. Jag kände hur Emys läppar väckte mig ur drömmen. De nuddade min kind.
- vafan gör du? Frågade jag.
Hon och Fanny började skratta och jag såg att Pella såg pussen. Fuck. Jag såg hur hon sedan sken upp till ett leende och öppnade skåpet och en lapp trillade ut. Hon började sig ner och tog upp den. Emy och Fanny slutade prata och tittade på henne. De gjorde allt för att inte börja skratta.
- vad är det som är så roligt?
- tyst sa Emy och tittade på Pella.
Pella blev helt stel. Hennes hy blev blek och hennes tårar började rinna ner för hennes kinder. Jag tittade på Fanny som tittade på mig och försökte hålla sig för skratt. Jag började skratta. Jag blev nervös. Pellas sko sparkade till skåpet under hennes. Hennes tårar forsade ner för kinderna. Hon sprang ut från korridoren och när dörren smälldes igen dog Emy och Fanny av skratt.
- vad hände där? Sa jag.
De supande efter luft emellan gråtskratten.
- inte fan vet vi, men det enda vi vet om henne nu är att hon är ful OCH är en dampunge. De fortsatte att skratta. Båda två var så fula så jag började och skratta åt dem. Vad fan var det med Pella?
- Pella -
Tårarna fortsatte att rinna. Jag kom hem och packade mina saker. Jag skulle flytta hem till oscar.
Ryggsäcken blev tung, men det var värt det. Allt blev bra bara jag fick vara med Oscar.
Jag steg av bussen och sprang till Oscars hus. Jag knackade på och öppnade dörren. Han låg fortfarande i soffan och ropade.
- mamma, tar du ut Doris?
Jag klev in i rummet.
- Pella! Hej! Vilken överaskning. Vart ska du med ryggsäcken?
Min mascara hade runnit och lagt sig som en påse under ögat.
- Pella? Mår du bra? Du ser lite blek ut.
Jag släppte ryggsäcken och sprang fram till Oscar.
- F-Felix h-har lämnat m-mig. Jag snyftade.
Oscar satte sig upp.
- vad sa du sa du??
- Felix, han vill inte ha mig L-längre.
Oscar kramade om mig hårt och hans ögon blev helt svarta och blicken blev tom.
- kan jag bo hos..
- ja, du får bo hos mig, gose. Allt ska bli bra.
Vi låg i soffan tysta en stund. Det var som att en sorlig sång nynnade i mitt huvud.
Oscars mobil vibrerade och det lös upp med namnet "Felix Sandis".
- ska du svara? Sa jag.
Han la på.
- nej, aldrig. Du är ju här.
Jag kramade om honom riktigt hårt.
Han skrek till.
- jag har ett blåmärke där sen jag ramlade med benet. Jag smekte honom på kinden.
- ska jag visa vart du kan sova? Sa han. Jag nickade och hjälpte honom upp.
Vi gick in till hans rum och där var en stor säng och en garderob.
- ehm, du kan sova här så kan jag sova på soffan eller så...
- jag kan sova på soffan! Sa jag.
- nej! Jag sover på soffan.
- Oscar, ditt ben.. Du sover bättre i sängen. Jag sover på soffan.
- men.
- tyst nu Oscar! Kan jag gå ut med Donna?
- om du orkar. Jag kan annars göra det.
Jag stannade upp och skrattade. Jag tittade på benet och gick fram till honom.
- Oscar, sluta. Jag kan göra det! Jag klappade honom på kinden.
Jag tog Donna och gick ut.
Mobilen vibrerade i fickan medan jag gick. Felix stod det på displayen. Jag la på. Jag var fortfarande helt förkrossad. Donna stannade brevid en parkbänk som om hon ville vila. Jag satte min ned och tittade mig omkring. Det roligaste jag visste när jag var liten var att titta på människor som gick förbi. Mobilen vibrerade igen. Felix. Jag la på. Det vibrerade igen och jag tittade. - ett nytt röstmeddelande?
Donna tittade på mig där hon satt på marken och väntade.
Jag lyssnade på meddelandet.
- hej, det är jag. Felix. Hoppas du är okej, och juste, du kan väll ringa! Ehm. hejdå!
Jag stängde av.
- Donna, ska vi gå tillbaka eller? Klockan är halv 7..
Donna tittade på mig som att hon fattade och började gå.
När jag och Doris kom hem var all ljusen tända och det luktade mat. Oscar hoppade på ett ben fram och tillbaka i köket. Jag gick in och ställde mig i dörren till köket.
Han tittade på mig.
- hej
- hej sa jag och gick mot honom. Inte visste jag att du kunde laga mat?
- inte jag heller skrattade han och drog ut stolen till mig. Jag satte mig ned och han mittemot.
Vi satt och pratade hela kvällen och maten var supergod. När maten var uppäten och våra röster hade tystnat ställde jag mig upp.
- nej, det är en dag imorgon också, eller hur? Oscar nickade och sträckte fram handen. Jag hjälpte honom upp och in till hans rum. Han satte sig på sängen och sträckte sig och gav mig en puss på kinden.
- godnatt! När drar du imorgon? Frågade han.
Jag tänkte en stund.
- ehm, ska du till skolan imorgon?
Han skakade på huvudet.
- snälla Oscar, kan jag inte få stanna här imorgon?
Han tvekade en sekund, men sen gav han med sig.
- okej då! Men du måste göra lite läxor då, jackan hjälpa dig.
- okej mamma sa jag och gick ut.
Jag vek ihop alla kläder jag skulle ha på mig och sa godnatt till Donna sen gick jag och la mig.
Jag hade somnat då jag såg en skugga röra sig i bredvid mig. Jag hoppade till och såg Oscar stående bredvid soffan. Han petade på mig.
- oj, Oscar. Hej.
- kan du komma och lägga dig med mig?
Jag stannade till och tänkte på Felix.
- absolut! Sa jag och hjälpte honom att gå tillbaka.
Vi la oss som två ostkrokar i varandra. Han höll om mig och jag blev varm. Jag vet inte var jag kände. Allt var så rörigt just nu, men en sak vet jag. Felix är ett svin.
