KAPITEL 3 BOK 2
Från förra avsnittet -
Blind som Felix var såg han inte att Moa var tjejen som slog mig så han skakade vänligt hand med henne. Hur skulle jag nu behålla Felix som han lovat..
---
Det var någonting med handskakningen och Moas blick mot Felix. Hon var helt fast i honom och utnyttjade Fredde för det. Felix väckte mig ur tanken.
- Pella? Pella?! Ska vi berätta för Fredde?
Jag vaknade till ur mitt dagdrömmande.
- Aldrig. Felix, kom så går vi upp.
- Men min mack.. Började Felix men jag drog iväg honom upp på mitt rum.
Jag stängde snabbt igen dörren och Felix satte sig på mig säng.
- Vad är det som händer?
Jag andades frustrerat.
- Älskling lugna ner dig! Sätt dig här bredvid mig. Felix klappade bredvid honom på sängen.
- Men hur fan ska jag kunna lugna ner mig när hon är i huset.
- Vem då? Moa?
- ja, vem annars.
Felix tittade på mig hur konstigt som helst
- Är du avundsjuk på henne, för att hon är tillsammans.. Med din bror?
Jag såg hur Felix försökte klura ut allting, men lyckades inte.
- Nej, dummer. Det är ju hon. Jag började gå runt i rummet snabbare och snabbare och andades tungt.
- Men Pella, säg vem hon är!
Jag stannade och tog ett djupt andetag sedan vände jag mig mot Felix igen och försökte prata med en lugn ton.
- kom du ihåg när du sov på sjukhuset med mig?
- den gången då den där tjejen slog ner dig. Ja, det gör jag. Om jag det henne igen ska jag ge henne en läx...
- Det är hon. Okej? Jag märkte hur jag skrek av rädsla.
Felix stelnade till och tittade på mig. Han hade öppen mun och ögonen.
Jag satte mig bredvid honom. Han vände den tomma blicken mot mig.
- Men, vet Fredde om det som hände?
- Nej.. och hon är bara ute efter dig. Det är jag 100 på.
Felix skakade på huvudet.
- Nej, Pella, Nej. Hon är ju tillsammans med Fredde. Kom igen.
Jag ställde mig upp igen och började gå fram och tillbaka stressat.
- Men hur fan kan de vara tillsammans? Hon är inte Freddes typ ens. Varför händer det här Felix, Varför?
Felix ställde sig upp och kramade om mig. Jag kände hur mitt stressade jag långsamt försvann ur mig och hur jag långsamt kom tillbaka till mig själv.
Felix höll fortfarande mig och pussade mig på huvudet.
- Allt kommer lösa sig, vi får väll prata med Fredde. Eller hur?
Det knackade och dörren öppnades sakta. Fredde stack in huvudet.
- Går det bra för er eller?
Felix släppte mig och nickade mot honom.
- Varför är ni så tysta?
Jag gick mot Fredde.
